), visste, att iiden var kinkig, och derföre ej ville I ste å i sällsksp med många personer, hade dervidl:sg ndast varit åtföljd af Svarfvaren Wedenberg, hvarbli mot de öfrige personerna, som bivistat samman--ar emsten, kommit gåesde på något afsiånd, två och so: vå tillsammans. Vittnet och VWedenberg hade j sig ått Norra Ssmedjegatan fram, vwikit af, till höger, ) W id Jacobs gränd och sedan begifvit sig ned tilll:ve falmtorgsgaten. Der hade vittnet varseblifvit envål olksamling, af omkring 30 persener, som hbindrats sc it framgå till Gustaf Adulfs torg, af en postering I hv r 9:dra gardet, bvilken varit uppställd tvers öfver Itar etar emelisn Castenhofsoch Develska buses. lsö: edan sergeanten, som hade befälet öfver posterin--e en, på fråga, förk!aret, att ingen fick slippa fram, )ka örrän Öfverste Boije, som kommeaderage bataljoner I me torget, dertiil lemaat bifell, hade vistnet asmodat I ne ergeanten tillzägs Öfverste Boije, att vittnet och dess I eg ällskap, som voro på hemvägenfrån en embetsförrättac sing, och således i rätta ärender siadde, önskade slipför a fram. Sergeanten tyektes vilja efterkomma denna I sig ;egäran, men hade knapt hunnit aflägsna sig några teg, förr än vittnet varseblifvit en bästgardistparull komma i stark traf utför Malmtergsgatan, vars hela bredd dervid upptogs, ech som häftiga ugg jemväl af patrullkarlarne utdelades, hade vittvet, för att, så vidt möjligt vore, undgå den ögonuenliga faran, skyndat sig upp på det trappsteg, som finnes utanför en i Derelska huset å Malmorgsgatan belägen lärftskramhendelsbod, samt värdt ryggen utåt gatan, emedan han ansåg det vara min tre farligt att träffas af huggen på ryggen, än i nsigtet. Vittnet hade imedlertid lyckligen undJuppit alla kugg, samt i den ställning vittnet inegit med snsigtet vändt inåt husmuren, icke eller kunnat förmärka om någon annan person deraf blifvit träffad. Sedan patrullen genom sia häftiga framfart bortjagat så väl folksamlingen som infanteripoteringen, håde vittnet framgått till hörnet af Fredsgatan och dregit sig undan in i Derelska husets portnisch. Patrullen, som då gjorde halt vid nämnde körn, med feonten vand åt Fredsgatan, hade ännu svängt med sablarne och tyckts hafva lust att rertsälta buggningen, men på befalkafvarens tillsägelse att förhålla sig stilla, hade patrullen sådant börsammat och derpå fortsatt ridien framåt Fiedsgatan. Vittnet hade derefter begifvit sig ned åt Gustaf Adolfs torg och der åter träffat Wedenberg, hvilken omtalte, att han, under patrullens nyss beskrifna framfart, stått bekom vilinet, och derjerste beklagade sig öfver att han blifvit huggen och sporrad, så att hans nya frack, hvilken han vid tillfället hade på sig, blifvit alldeles förderfyad och sönderrifven öfver hela ryggen, hvilket Wedenberg äfven visat vittrfet. De hade sedan tillsammans gått vill befälhafvaren för vakten vid Hertig Ca:is palats och der begärt några mans betäckninrg, för att oskadde kunna passe;a Noribro, som äfven varit spärrad af en kavalleritrupp. Befälhafvaren hade ej velat villfara deras begäran, men deremot rådt dem att gå hvar för sig, i hvilket fall har trodde, att det skulle lyckas dem att få passera bron. Följande detta råd hade vittnet skiljt sig ifrån Wedenberg och ersam gått öfver bron, samt utan vidare äfventyr kommit till sitt hemvist i staden. På frågor af aktor tillade vittnet: aw han ej hört folket, hvars enda önskan tyckte3 vara att få gatan fram till torget, vid tillfället föra buller och oväsende, och icke elter förmärskt att pat ullbefälkafraren meddelat folket någon varning, innan patrullen börjat med buggningen, hvilken skatt nedåt, så att folk deraf kunnat träffas. Vitltnet kunde ej taga på sin ed, huruvida Wedenbergs frack blifvit sönderrifven endast genom sporrning eller om det skett genom sabelbugg. 2:0 Svarfvaren Aurell. Vittret hade bivistat ofvanemförmälde sammankomst hos Åldermannes Almqvist. Efier dess s:ut hade viunet kl. 44 på aftonen i sällskap med mu mera aflidne Notarien Mandelgren, begifvit sig på bemrtägen, men ej kommit längre, äu till Castenhofshuset å Malmtorgsgalan, der en postering af andra gardet, uppställd straxt nedan Castenhofsporten, tvertöfver ga tan till Derelska huset, hindrat vittnet och omkring 20 andre persomer ett gå fram till Gustaf Adolfs torg. Genast, efter det viltret begärt att få slippa fram, hade en hästgardistpatru!l kommit i starkaste trafridande utför Malmtorgsgatan, deraf den upptegit hela bredden, utan att befålbafvaren förut varnat folket elter tillsagt dem att aflägsna sig. Genom patrullens häftiga framfart hade infanteriposteringen blifvit nödsakad att öppna sig på midien och draga sig undan åt båda sidor, hvarvid vittnet försökt att springa fram till torget, men hindrats derifrån af en fotgardist, som stuckit efter viltnet med bajonetten. Vittnet hade då genast skyndat in i Castenhofsportgången, dit ban blifvit efterföljd af en hästgardist, som med sabeln huggit efter vittnet, men i stället träffat portdörren. — Efter några minuter hade vittnet åter begifvit sig ut på gatan, hvarest då hiarken funnits pat:ull eller civile personer. På torget hade vittnet träffst en Major af andra gardet, som, då vittnet för henom beklagade sig öfver den fara, för hvilken han verit blottställd, beledsagade vittnet till Norrbro, så att han obehindrad fick passera Norrbro och lyckligen anlände till sitt bem. På frågor upplyste vittnet: att Wedenberg vid sammankomsten varit klädd i en ny svart frack, hvilken ärnu vid hans ankomst till Malmtorgsgatan varit hel; att Ullström äfven oskadd ankommit till Malmtorgsgatan, men att vittnet, ,efier det kavalleripatrullen anländt, i enseende till den derigemom förersakade allmäxrna förvirring, ej vidare varseblifvit hvarken Wedenberg eller Ul!ström, samt ej sett när de blifvit huggne; men väl bade vittnet hört, att folket, vid patrullers våldsamma framfart, skrikit och jemrat sig. 5:0) Svarfvaren Normus. Viunet hade äfven öf. vervarit ofyanberörde sammankomst och efter dest slut, tillika med de öfrige, sflägsnat sig, dervid ds gått två och två tillsammans. Ankomne tiil Malm torgsgatan hade en der, emellan Casienhofsporter och Dervelska buset sta. ionerad afdelning af andr: lifgardet, hindrat så väl honom som öfrige, til omkrirg 20 der församlade personer, att gå fran till Gustaf Adolfs torg. Straxt efter hade en häst gardistpatru!l kommit ridande utför Malmtorgsga tan. Efter det patrullbefälhafvaren uttalat ett kom mande, hvars lydelse vittnet ej kunde fatta, had patrullen genast ökat ridten till starksste fart, sam kärlet hunaca aftar faållkat csn färkhålilit sin sl! dlala AA nn AA hh mA BB -3 Fr mm — — N