å 1? , I ban Önskar få utveckla hvad som ligger på hans samvete och i bans bjeria, och att törklara sin Dening i anseende till det slags straff, som dvmstvolen kunde äga skäl att adöma Barbes. aMan hara, fortfor Hr Arago, i går talat om försvarets taktik. Jag will äfven tala om anklagelsens taktik. Hr Genueralprokuratorn har yttrat något om dödsstraff, han bar begärt Barbe, hufvud, och i synmerbet fästat sig i siti anförande vid den föregilna mordgerningen, ty ban trodde, attdet var 1 synnerhet i anseente till detta brott, som det kunde vara möjligt för domstoien att tillämpa lifsstraffet. Na väl, vitnesförbören hafva titlinteigjert hela denna anklagelse, och Hr Generalprokuratorn bar så väl insett det, att han i sitt föredrag icke talat om annat är allmänna fakta och bar pastått, att för Barbes återstod i alla fall nog mycken brottslighet, att af den kunna föras på schavotten.c Det var i symnerhet Drouineaus mord, som föranledt denna domstols sammankallande. Nå väll Herrar Pärer äro för närvarande upplysta om rätia förhållandet... Det finns icke mer någon mördare.... och detta ord bör derföre ej mer yttras på detta rum...Det är endast eu politisk person, en man, som väntar ert utslag. Tiilåten mig söga Er det, jag som nu känner Barbös, jag som alla dar ser dem, hvilka älska uch värdera bonom, gråta omkring mig och som öaskat till hans försvar kunna fiona ännu lämpliRR I gare ord än dem jag funnit. Tillåten mig att lsäga er det. Mine Herrar Pärer, J bören förakta Barbes....ty jag känner ingen ädlare och modigare, jag skulle vilja tillägga, ingen ridderligare man än han. Jag skall lemna Herr General-prokuratorn, midt ibland bekymren af hans sorgliga befattning, den trösten, att läsa ett bref, som prokuratorn i Carcassonne skref till domrarne i krutprocessen mot Barbes. Ni skall deraf finna, att Barbes var lika så högaktad som enskild ech som politisk person., Advokaten påstod nu, att efter Polignacs och dess medskyldiges frikännande, bör dödsstraff:t vara för alltid banslyst från Pärskamrarnes domstol. Efter ett sådant exempela, ropade Hr Arago, cuppresen då icke den politiska schavotien, ty en gång uppställd, växer hon fast vid jorden, och historien bör lära er, att alla partier få öfverhonden i sin ordning.... Mine Herrar Pärer af Frankrike, eftertänken dettala Efter Hr Arago talade de andre Advokaterne, men hvilkas anföranden äro af mindre betydenhet. Om hela rättegången yttrar för öfrigt en korrespondent i ett Tyskt blad: aStörsta delen af de anklagade tyckas vara ganska oskyldiga personer, som nästan utan vett och vilja blifvit indragna i företaget, och i synnerhet synas blott fa ha. va känt, hvarom det egentligen var fråga, och deras utsagor angå för det mesta föga vigtiga saker, som ej sprida nigot ljus öfver komplottens väsende eci hvilka i sig sjelfva äro högst likgiltige. D tta har den olögenheten, att man ej kan intränga till grunden af målet, såsom man önskat, och att regeringen följsktligen al hela processen på lingt när icke kan draga den nytta hon hoppats. Republikanernes eliner och deras hemliga sällskapers organisation förblilfva, efteråt som förut, en blott till hälften afstöjad hemlighet. De skola snart åter hemta sig från det slag, som nu iräffat dem, cch ånyo förklara krig mot thronen och sakernas bestående ordning. Det sämsta af alltsammans är imedlertid, att regeringen blott till en viss grad har makt öfver dessa farliga elemen-j ter. Alla försigtighetswått, mam må t2g32, äro! ej tillräckliga mot de till förtviflan retade republikanernes hat och förbittring. För ögonblicket är väl ingenting att befara, och de oroande rykten, som tid efter annan blifvit utspridda, hafva visat sig vara endast toma skrämskot:; men att framtiden är mörk oeh hotanda, vågar icke ens regeringeas ifrigaste vänner söka! fördölja. STOCKHOLM den 23 Juli. — Tidningar från Paris af den 43 dennes, som hitkommit med ingfartygslägenhet, berätta, att Pärskammarens utslag afkunnats föregående afton, hvarigenom Barbes blifvit dömd till j