Aftonbladet – 23 juli 1839, sida 1

j I betsmän, han såg framför sig, förut deltagit i IT dylika försaralingar, och bekänt sig till samma grundsatser, som folket nu uttalat. På frågån: om ban ej vetat, att polisen, hviken han anklagat för blodtörst, enda-t varit väpnad med käppar, svarade han, att man uppgifvit det så. De anklagade skulle ställa en borgen af 500 L.; imen som de vägrade det, fördes de i fangelse. ORIENTEN. Från Alexandria gå underrättelserna till d 147 i förra månaden. Vice konungen bade den 41 skickat sin son Ibrahim Pascha hefillning Jatt angripa Turkarne och möta vålå med våld, sedan han fått underrättelser från Syrien, att uppror uibrustit på flera stillen, anstiftade af Turkiska emissarier. Strext efter sedan denna befallning afgått, hade marskalk Soults adjutant, Hr Caill, på ett Fransyskt ångfartyg, ankommit till Alexandria, med depescher för Fransyske generalkonsuln och med en speciell mission från sin regering till vicekonungen. Denna mission bestod deri, att underrätta vicekonungen om de stora Europeiska makternas fasta keslut, att biudra utbrottet af krig emellan hönom och Sultan, samt att de omedelbart skulle sysselsätta sig med medlen att trygga fredstillståndet i Orienten på varaktiga och rättvisa grunder. Denra framställning, med hvilken en likalydande redan skett till Sultan, understöddes af de i Alexandria varande störa makternas generalkonsuler och bade den verkan, att Mehemed Ali dagen derpå lät säga den Fransyske genueraikonsuln vch Hr Caille, att ban skulle efterkomima de stora makternas önskningar och gifva sin son befcliming, den Hr Caill sjelf skulle öfverföra till honom, att icke rycka längre fram med sin armåe, utan göra halt på den punkt, der Hr Caulit träffade honom. Egyptiska flottan lopp d. 47 ut från Alexandrias hamn, och bestod af 40 lisieskepp, ö fregatter, 7 briggar, 2 knttrar och 2 ipgfartyg. BRASILIEN. Officiella bladet i Rio Janerio för d. 29 April tillkännagifver, att regeringen ansett sin värdighet fordra att afbryta alla diplumatiska relationer med den Poriugisiske chargå daffsires, Senher Moreira. Man känner ännu icke anledningen till denna brytning emeltan de båda hofven. Provinsen Moaranhom var i medlet af Mej till större dslen i insurgenternes händer. Deremot hade regeringens truppar vunnit några fördelar i Rio Grande. en e— RÄTTEGÅNGEN INFÖR FRANSKA PÄRS; KAMMAREN. (Forts. från Lördagsbl.) Sedan General-Prokuratorns substituter gjort sina anföranden emot de öfrige anklagade, var ordningen i sessionen den 6:te hos; desses försvarare, och främst hland dem hos Herr Arago. Han yttrede: eMine herrar Päre:! Uppmanad att först på detta rum lita höra et ord tull försvar, insen J väl, att jag icke bör inskränka mitt uppdrag endast till Barbåss handlingar; jag bör öfverallt följa iklagaremaktens förfarande och icke lemna nigot obesvaradt. Jag bör till en början, mine Herrar, med allvar tillbakavisa de förfärliga och godtyckliga beskyllningar, hvarmed man vill nedtrycka en anklagad. Hvad betyder då i sjelfva verket detta ord mördare, ja, Konungamördare, hvarmed mar stämplar honora? Hv2d betyder deuna sammanställning af namnen Frieschi och Barbös? tvenne namn, tron mig det, som J icke kunnen förena; ett svalg är befästadt dem emellan. Hvad betyder dessutom, Herr Generäl Proekurator, denna förhatliga 2nsvarighet, som Ni tillagt Barkes i det förstulna utgifvandet af Moniteur RBRepubdblicain, som predikar sparki och blodsutgjutelse? På hvilket bräcklivt bevis bar Ni försökt a!t grunda den andel, han skulle båft i denna skrift, och på hvilka skensköl bar ni stödt er för alt bär påstå, att hon varit medskyldig i 4835 års förbrytelse och nu velat förnya den? cPepin, säger Ni. Fieschis medhrottsling? upptäckta före sin död att ban tillhörde ett hemligt sällskap. Blingui, Barbess vän vch verksam Jedamot i samundet, kände Pvopins förstager; Barbes kände dem följsktligen äfven. Och Ni uvttyder på det sättet meningen i eu före1 TT SETS I 1100 SPUR ArmA men ÄT -0K JET f