Aftonbladet – 15 juli 1839, sida 3

NORGE. Den 8 Juli blef Odelsthinget färdigt med första granskningen af förslaget till kriminalleg, som derpå återsändes till kommitteer, för att afgilva fortsättning af betänkandet, sedan Odelsthinget enstämmigt afgjort, att de hittills fattade besluten skulle, i enlighet med det vid sakens början fattade beslut, anses hiott såsom preliminära. I afseende på tider, då lagen borde träda i gällande kraft, antogs, efter votering, a!t lagen borde gälla från och med den 4 Januari 1841 ech tillämpas på de förbrytelser, som blifvit begångna efter den 314 Dec. 4840. Kominittgens, i enlighet med Justitiedepartemangets föredrag gjorda hemställan, att låta paragrafernas nummerföljd fortgi, utan afseende på kapitelindelningen, afslogs, och derpå antogs enstämmigt, att beslutet om lagens antagande skulle rubriceras: eBeslut till Lag, angående Förbrytelserk, mot hvilken rubrik Foss anmärkte, att han fann den mindre adeqvat men att han icke sjelf kunde uppgifva någon bättre. Dagen förut, vid diskussionen af denna lag, bante, på. förslag af Foss, blifvit beslutadt, att 25 kapitlet, sem Handlade om förbrytelser genom tryckt skrift och dylikte, skulle alldeles utgå. Foss anförde, såsom skäl till sin proposition, att det i nämnde kapitel afbandlade ämne ic! e egentligen tillhörde kriminallagen; att mycken skiljaktighet rådde i åsigterna öfver det föreslagna kapitlets stadgar, och att mycken varsamhet erfordrades, innan man beslutar stadgar, som vidröra tryckfriheten, synnerligast som Norge saknade den garanti andra, stater äga ijuryinrättningen. Följden, sade Foss, af kapitlets utgiende vore blott den, att den garala, visserligen bristfälliga, tryckfrihetsförfettningen förblefve gällande, men han ansåg detta mindre vådligt, än att nu gifva nya stadgar, som tilläfventyrs vore ännu felaktigere. Med Foss förenade sig äfven ÅAssessor Holst, som anmärkte, att sjelfva förordningen af den 27 Sept. 4759 är liberalare än det föreslagna kapittet. Vid Storthiogets sammankomst den 44 begärde en dess ledamot, amtmannen Biom, ledighet, för att kunna bivista det inom kort infallande amtsförmanskaps-mötet för Buskeruds amt. En enda ledamot, Bagger, yttrade sig öfver denna begäran och anmärkte, att Formandskabsloven bestämde, huruledes med möten under aratmannens laga förfall bör föpbållas, somt stt B:s närvaro vid Storthbinget vore icke mindre angeläsen. än vid ifrtåigavarande möte. WVid va