Aftonbladet – 13 juli 1839, sida 2

mn. m. samt lasa, skioilva och räkna. I — Svea HofRett lärer, enligt Allehandasli appgift, ännu icke inkommit med sin slutförI! klaring, rörande behandlingen af tryckfrihetsmålet met Assessor Crusenstolpe. Hr Hof-11 RättsRådet Hindbeck har blifvit förflyttad från I! sin nuva-ande division till den, som niifvit le-1. tig efter HofRätisRådet Rosbeck. O dförandel!: r den Hindbeckka blir i stället He HofRäitsI: Rådet Lönnroth. f Norska Regeringens förslag till reglering af unionsfrågorna. Den Norska Departementstidningen innehå!ler om detta så nu ycket ventilerade äeÅmse den Norska regeringens betärkande över Stortingets förslag. Dat owmfsttar följande punkter: 4:v Uaionsörlogsflaggan. Regeringen före-tår. stt en ny sådan bör bildas, emdan de: är för Nn ny sammansatt stat, som den behöfves, 2:o Det förhållande, att Norska vapnet blivit användt på Svenka mynt och i Svenskaj. -mbetssigill, hvilket regeringen anser böra uppnöra, så mycket mer som Svenska vapnet alIrig i detta hänseende hlifvit brukadt i Nurge. 3: Rörande den Kongl. titulsturen p5 dokumester, bvari konungen handlar som Unions konung eller som sådan träder irelstioaer med främmande makter. I getta hänseende föreslår Regeringen, att Konungen mitte förblifva vid in resolution af den 28 Oktober 48518, elle; att Sverige, som det äldsta rikets namn, sättes fö rst, emedan sådant derföre icke ger nämnde rike någon suprematie öfver det andra. 4: Om de diplomati ka förbåtlandernas behandling. Härom förestår Norska regeringen alt en embetsman, åt hvilken diplomati-ka funktioner upplragås, hör anses såsom bida rikenas embetsman, att han till bärkomsten kan vara antingen Svensk eller Norrman. att han hör utnämnas och förafskedas i ett kombine:adt Svenskt och Nur k! Sratsråg, med samma ättigbeter och förbindelser, som hvartdera risets öfriga konstitutionella rådgifvare, besvärja Ihådas författningar och vara ansva:ig inom båda. EO Under titel: ,Bidrag till bistorien om vir Ikxorrektionella lagskipninga, har Dagligt Allehanda meddelat utdrag af ett från Justiviekanslersembetet till regeringen ingifvet memorial, som uppdagar märkväraiga följder sf inrättningen och handbafveandet af det nu existeranle, så kallade korrektivnella systemet, och ur hvilken artikel vi låna följande uppgifter. Uu bref till fångstyrelsen den 4 M3j 1857 infordrade regeringen uppgift på de ellmänne arbetsfårgar, hvilka, till följd af deras vid aribetsiorätiningen ådagalsgda uppförande, möjligen skulle kunna lösgifvas, för att inom viss löreiagd tid skaffa sig laga försvar; sedan fångstyvelsen derpå anmäl, stt icke mindre än 154 ingar, newligen 409 mankön och 45 qviskön, borde af sådan antedning kunna lösgifvas, öfverlesanade regeringen målet till JustitiekamsHersembetet, lör att deröfver afgi:va sitt utlitande, och det är ur detta utlåtande nedan intasna uppgifter blifvit kemtade. Justitiekansleren bar klassificerat försvarslöse fångar på föjjande sätt: 4) Straffide eller ställde under framtiden för brott af gröfre art; 2) de, isom undergatt bestreffning för enkel stöld första gången; 3) de, sam, utan att tillhöra någur jar dessa tvenne klasser, ändock sjelfve vållat 2 försvarslöshet, och 4) de, som utan eget H förvållan ie blifvit försvarslöse. De, som tillböra förstr klassen, dömas till korrektionsinlrättning, derest de ej, medan de sitta hättare, Törmå skaffa sig laga försvar; de två följande jklosserne äga för sama ändamål njuta 14 dalgars till 4 månads frihet och de till 4:2 klasIsen hörande böra egentligen icke dömas till korr. ktionsiarättnivg, så vida de ej missbruka sin frihet, och böra således njuta förlängd tid latt skaffa sig försvar. För öfrigt bör allt manikön ar de tre sista kasserna ej dömas ti!l kordvida de ej äro ti utan till pionnierkorpsen, sa N vida de ej äro till pionnmierarbeten odugliga. Sedan Justitiekansleren derpå erinrat om de flera tillfällen, vid hvilka korrektionister böra Hösgifvas eller äga frihet, att sjelfva höra sig om efter tjenst, uppljser han vidare, att af de will lösgifoing anmilde 1354 fångar 414 tillhört iförsta, 47 andra, 235 tredje och 41 fjerde klasisen, sem! att 406 af dessa, nemligen 23 af första, 32 af andra, 214 af tredje och 25 al ifjerde kiassen, ankomnut till allvänna arbetsfinrättningarne före dea 1 November 1833, då den sam.va år gifne författningen om försvarsFlöse personers bebanding utfärdades; med anledning af dessa upplysningar och under förutsättning, alt den midare behandling, 1855 års törordning föreskref, även bords komma de fångar till gudv, som före början af nämnde författniegs efterlefnad (4 November 48535) till korrektion-iarättningarne ankommit, hemstäl ler Justitiekansleren, att fångstyrelsen måtte åläggas inkomma med vissa detaljerade upp: fålagg om förfarandet bela tiden, från den 4