Aftonbladet – 13 juli 1839, sida 1

— des och till ea del appuffvades åt fienden, hva af den omedelbara föjjden blef t-ra orters c desmal, sådant berömde iman till och mec att de Meer och Espanna i nära tvänne mi nader stodo midt emot hvarandra vid Biose: utan att med hvarandra balva annat än vän skapliga reia:ioner, det förårug man och sökt till och med ölfverskyla dit tvetydiga der med en pompös sapport om en skärmytsling hvari 6 elier 8 man biifvit sårade. Att Sar real, Vilanova de Mega, Pons mm. tl. orter upp gingo i lågor, och att den hos generalen ill anskrifna frikorpsen i Tarragona i spridda de lar uppoffrades af Carlisterne, dervid ryckt man väl på axlarze, men den förfärliga kata strofen i Ripoll skulle hos hvarje, i egoisn och tröghet mindre nedsjunket folk än Madrid invånare, hafva väckt en allmän afsky och o vi!ja. Denna välmiende, af 600 hushåll be stående ort hade af egna medel köpt 4 kano ner till sitt försvir; hesättningea bestod a 3500 man, hvilka, efter Carbus nederlsg vi Roda, måste göra sig beredde på en belsgrirg Grefve Espanna sawlede 8600 man och 4! kanoner, under det baron de Mecer i Bareelou: var sysselsatt med att hindra verkställandet a regeringens forordningar, af och tillsätta mu. nicipaliteter och inskeppa de i eitsdellet arre. sterade patrioterne, för tt skicka uem till ÅA. merika. Ripolls beligring räckte 44 till 42 dagar, flera stormningar afslogus, men d. 27 återstod slutligen iotet acnat för kommendanten, än alt med lemnuirgarne af garnisonen och ungefär 300 personer af stadens invånare dras sig tillbaka i en befästed kyrka, hvarest ban om eftermiddagen kbapitulerzde, Detia ring: antal menniskor och rågra få, som lyckades alt, midt under plundring-n och massakern, rädda sig med flykten, äro de enda, som blif vit vid Hf; alla öf.iga blefvo, utan afscende på älder och kön inördade, efter att hafva undergatt de skävdligaste missbandlingar; liken, isynnerbet qvinnornas, blefvo til eu del stympade, husen antönda och nedrifna samt ea py ramid till evist mine af de hida vännerna dej Meer och Espanna upprest, med isskriften: sAqui fus Rip I (är stod Ripoll) sannolikt för alt härma Mina, hvilken år 4822 lit ned sifva Casteli Fuoltit, der likaväl iiga grymheter hegingos, och på stället uppresa en urdonssvård, ned inskrift: cAqui fue Cestell Folits. Arimtens diviionscheler, som hittils understödde; seneraten, Saleedo, Cirbo och Busrens, je, till och mel chefen för hans generalstab, Figucras, bsgörde afsked. Regeriogea sittog litval iecel ringasie åtgärd til förrådaren: sz fältlsnde. be-; ritas citadell hade så när blifvit öfveriemradt! åt Carlisterne, ty encstor del af nutionslgardet, som de Meer reorganiserat, d. v. s. hvarifiån han utgallrat alla patrioter och till största deien sammansatt af Ci:rlister, deltog i försäderiet, hvilket likväl i rättan tid upptfelkies. Lal Casadela, Sen Jun de lus Abodesas och San; Ledor, som är 4857 så tappert förssarede sig, öfvergåfvos. Bacon de Meer afväpnar Natio-l na!gardet i Sariiva, m. fl i avseende till föregilven exalstian. Man fördiog alt detta, och! Örst när hans egenmäktighet gick så långt, att han peksde all samverkan ned minsitrarne och! syntes vilja handl på egen hand, vakvode man ur dvalan och vågade hela hens sfsä ining.! Ve göe