Aftonbladet – 9 juli 1839, sida 1

KATE TANEP BIKE KESO? ET TREE UTRIKES. FRANKRIKE. Det bekanta bladet Moniteur Republicain har åter börjat utkomma, utan att några af redaktörernes fällande afskräckt de öfrige. Öfverst synes ew dåligt träsnitt, föreställande friheten, som sitter bakom barrikader och aflossar siit gevär. Motto är: aEnighet, jemnlikbet, broderskap. Under titeln läser man; Med dea bestående myndighetens tillåtelse, och derjemte följande ironiska vers till general-advokaten bafosse Pariarrieu: a Lafosse Partarrieu, grommelant son grimoire Deja contre nous rive un lourd requisitoire.s oooHr Pasquier, Pärskammaresns president och Hr Delessert, polisprefekt erhöllo exemplar sig tilisända. Nummern är tillegnad den sednare, med följande vers: aConnaissant tout votre måerite, Le Moniteur, en habit noir, Envers vous, Monseigneur, sacquitle De son respectueux devoir. ÅA son egard, pour äre quitte, il faut aussi venir le voir. Toujours la bienseance invite ÅA rendre la visite Qwon vient de recevoir.n Denna nummer innehåller två artiklar. Ben ena med ölverskrift: cOm virt stillatigande,, den andra kallad: Den 42 M3j 1839., I den sednare läses följande strof: Låtom oss samlas, och i stället för dessa fraktioner, som visserligen äro fulla af med, men alltid i någon oskicklig persons våld, hvilken ofta icke tvekar att offra sina soldater åt sin partichefs fåfänga, såsom vi helt nyligen sett, låtom ess bilda en stor sssociation, som ej mer väljer det eller det sällskapets namn, utan för ordet cEnighet till valspråk. Den 48 i förra minaden var stor middag för diplomatiska korpsen i Neuilly. Som denna dag var 24 årsdagen af slaget vid Waterlod, begärde marskalken Soult, som under Nepoleon kommenderade vid Waterloo, att slippa visa sig vid middagen; men hofvet lät bonom förstå, att hans frånvaro skulle väcka uppz märksamhet, och marskalken måste således lägga detta nya prof af devouement till dem han redan måst underkasta sig. I anledning af detta nya bevis på Juli-egeringens missaktning för nationalsympatter, anmärker en Fransk tidning, att då 1816 en bal skulle gifvas, på samma dag, till firande af Hertigen af Berrys förmälning, som försiggått dagen förut, befallde Ludvig XVIII att balen skulle uppskjutas till den 49, emedan, som han förklarade, den 48 var en sorgedag, en dag, på hvilken hans harns blod hade flutit, och ehuru det varit otacksamma barn, kunde icke en far med en glädjefest celebrera denna katastrof. ENGLAND. Bland de många folkförsamlingar, hvilka hållits under äe sednare månaderna, är den i Glasgow d. 48 Juni, en af de märkligaste. Redan tidigt på morgonen började musikkörer