Aftonbladet – 8 juli 1839, sida 2

— Gårdagens utfärder åt alla trakter omkring hufvudstaden är nästan det enda nya, som vi hafva att berätta våra läsare sedan sistlidne Lördag. I främsta rummet deribland bör kanske nämnas en koalition, al fyra ångfartyg, som sammanträffade vid Rosersberg, tre från Stockholm och ångfartyget Upland från Upsala, På det sednare befunno sig emellan 40 och 50 studenter, som, anförde af Hr Hofpredikanten Tullberg, afsjöngo flera bekanta sånger vid slottet, såsom: folksången; Kommer Du åter med gudaprakt, Ljus i vår skymning, o minnets makt, — —3 O! Yngling, om Du hjerta har, Alt trampa fädrens fjät, Flyg till Ditt fosterlands försvar, Dö eller rädda det,, m. 0. Ännu flera studerande hade säkert åtföljt, om icke den nya brunnskyrkans utanför Upsala invigning samma dag hade borttagit itskillige af de förnämsta sångarne. Konungen, åtföljd af Kronprinsen och de unga hertigarne, täcktes begifva sig ned på borggården och talade till ungdomen och tackade för besöket, samt uttryckte vid samma tillfälle sin egen och det allmännas saknad öfver Erkebiskop Wallins frånfälle. — I Lördags hitfördes Erkebiskopens efterlemnade stoft. Det beledsagades intill hufvudstaden af Capitulares från Upsala och emottugs af medlemmarna i härvarande korsistoium. Tidningarne hafva redan i korthet nämnt, att den i sistl! vecka till bufvudstaden hemkomne resande landsmannen Köpitex Gosselman afgifvit inför Geograpbicsl Society i London en kort öfversigt af den väg, som han färdata tvärs öfver Södra Amerika, men som icke förut varit på någon karta angifven. Veckoskriften Atheneum för den 27 April har upptagit ur G:s berättelse (eller, som det kallas, asome notesc); och det torde intressera våra läsare, att se den i dess helbet återgilfven på svenska. aSedan jag, säger Hr G., för nägra år sedan besökt både Södra och Norra Amerika, blef en beskickning till alla de Sydamerikanska republikerna af svenska regeringen mig uppdragen år 4856. — De flesia stråkvägarne der äro nu teimligen bekanta; men då jag kom att resa öfver Cordova till Mendoza, en väg som ännu icke blifvit utsatt på nigon karta, vill jag med största nöje meddela Geographiska Samfundet mina anteckningar; och jag gör detta med desto större tillfredsställelse, då det ger mig tillfälle att offextligen betyga min t-cksarchet för den artighet, hvarmed jog lit jemnt blifvit bemött af befälbafvarne på ce vid Södra Amerika stationerade britiiska örlogsfartyg. Från Buenos Ayres reste jag vanliga vägen till Cordova. Denna stad, belägen wid östra foten af en isolerad bergås midt på Pampas, är känd för sina läckra fikon och vindrufvor samt sitt kalla vatten; dess Alameda är den vackraste i Södra Amerika, och dess universitet var fordom ryktbart. Han innebåller nu omkring 43500 spanska invånare och 4600 Indianer. Från Cordova löper vägen åt söder 40 (eng.) mil utmed foten af den: Tätt til böger