Aftonbladet – 6 juli 1839, sida 2

ADLUia UUTIIUIS 1VIJellUuL ITCHtCAIUNLi al VR pel PN serkorrespondent rörande bemälde marskatksk ställning. cMarskalk Soult, säger han, cönskar fr iifligt, att på något hederligt sätt befrias från fv poriföijen för utrikes angeligenheterna, innan de ej svårigheter, orientaliska tvistigheterna möjligen jt torde medföra, göra denna befrielse till en o-Ih undviklig och för alla påtaglig nödvändighet. Deln orientaliska angelägenfeterna förorsaka marskalg ken redan manga sura stunder, och hålla ho-Ih nom i ett beständigt tillstånd af retlighet, som ls vid hans höga ålder måste verka menligt på f hans eljest goda heisa. Maniförsäkrar, att mar-b skalken med ett slags feberaktig ängslan mot-la tager hvarje depeche och ej är i stånd att ip lugna sig förr än han af dess innehåll erfarit, 4 att änna ingen fara är på färde. De med ut-h rikes politiken förbundna ministeriella tra-lrp kasserierna äro dessutom något, hvari mar-d skalken ej kan finna sig; han är för gam-lz mal för att genomgå en kurs i en konit,!g som framför allt fordrar tålamod, och dett kostar horxom mycken strid att öfrervinmalr sin gamla böjelse för principerna i den napole-ll onska diplomatien, som stödda sig på svärdet. och beledsagade depecherna med kanonernasij c t I l ( dånp. De kombinationer, ryktet för den förmodade förändringen uppgör, remplacera marskalken Seult genom hertigen af Broglia, hvarvid den förre, utan att i det yttre lemna skonseljpresidentskapet, skulle återtaga krigtportföljen, den general Schaeider blott provisoriskt innehar. Vidare skulle Herr Duchåtel afträda portföljen för inrikes ärerder till Herr sPassy och af denne metisga Ananserna, hvarpå kmen torde finna utväg att draga Guizot in i Jen tid, för och på detta sätt, åtminstone för! en tid, förskaffa doktrivärerne öfvervigten. Den svåraste knuten härvid är likväl en förening mellan hertigen af Broglie och konungen, enär det är bekant, att den förre, ehvad man eljest må förebrå honom, gjort sig känd sisom en fast upprättbållare ef presidentekapets verklighet mot le pensc immuable. Angående den tillsturdande processen och Srepublikanska partiets närvarande ställning, y!ttärar samma korrespondent, från hvilken ofvan imeddelade uppgifter blifvit hemtade, följande: De för delaktighet i Maj-upproret arresterae flyttades, natten till den 24 Juni, från Coniciergeriet till fängelserna i Luxembourg. Detta Bhar sedermera blifvit förvandladt till en fästning och hela qvarteret deromkring förklaradt i belägringstillstånd. Hvarken vid April-processen eller vid Fieschis blefvo så utomordertliga Hörsigtighetsmått vidtagna. Alla vaktposter uti foch omkring Luxembourg äro befästade, och fkomma att under processen emottaga betydliga förstärkningar. Ett angrepp på Luxembourg skulle, under sådana omständigheter, blott det idåraktigaste öfvermod försöka. Republikanerina, påstås det, hafva hvarken mod eller medel, och om de än vågade det, skulle det ofelbart fmedföra deras undergång. Man skattar styrkan af i Paris vistande republikaner, som stå i någon nära beröring med de hemliga sällskaperna, blott till 6060. De republikanska rönrelserna utgå nu från London, der ett formligt Hutskott bildat sig. Man påstår, att en ganska inflytelserik deputerad af oppositionen, som unider den ministeriella krisen spelat en ganska betydande rol och nu befinner sig i London, åskall vera ganska komprometterad genom uppfträdena den 42 och 43 Maj, och man fruktar, fatt den blifvande undersökningen skall medföra ganska fatala upplysningar. Detsamma berättas fäfven om tvenne till Napoleonska partiet hörande generaler. Nu mera är det icke Ludvig Napoleon, utan Josef Buonaparte, för hvilken partiet arbetar., H Till dessa uppgifter kan vidare läggas, all Hr Merilbous i detta blad resumerade rapport Häfven antyder, dels att man vid äldre undersökningar upptäckt vissa relationer med de hemåtiga sällskaperna, dem man fixner för godt att hålla hemliga, dels att det vid insurrektionen ibegagnade krut varit engelskt. Huruvida detta igrundar sig på sanning, eller är ett försök att frikta opinionen mot elt visst parti, är ännu tsvårt att afgöra. HH l KE RYSSLAND. I Från Odessa berättas, att den expedition mot! fCirkassierne och Ahsechaserne, som nu utrustas, åsr den största af alla hittills företagna. På ön iTaman i Cimmeriska Bosforen inskeppas 135.060 Iman, och den flotta, hvaraf de eskorteras, befstår al 8 linieskepp och fregatter, 6 korvetter sllech briggar, samt 7 ångfartyg. Från Mingrejlten skulle andra 43,0060 man uppbry!2, äfvensom alla i Anapa och öfiga fästringar på kuFen försaxlade trupper, så att hela styrkan Eskulle komma att utgöra 40,000 man. Om de ökäcke bergsboerne kunna bestå äfven denn fara, är deras sjelfständighet möjligtvis beätryggad. i SERVIEN. Furet Miloseh har nu, åtföljd af sin andre an Dons Miigel redan lämnat landet. Han