Aftonbladet – 6 juli 1839, sida 2

aga i val till representanter, i anseende till et höga beloppet af de direkta utskylder, som n Fraänsman nu måste betala, för ait vara wworspetent till deltagsnde i dessa val, och hvil.et belopp för närvarande är så högt, (200 ranes), alt cm det gällde här i Sverige, uti de iesta al Rikets städer icke två eiler tre borsare kunde komma i fråga till denna rättigbets untöfvande. Hvad är väl då naturligare, än att sti folk, som gjort en revolution, och gilvit itt blod för den nu varande dynastiens uppnöjelse på tronen —, som gjort detta i ändamål att få sina politiska rättigheter erkända — ett folk, som inom 30 år genomlefvat så många olika statsformer och sett deras principer omtvislade icke blott i skrift utan i handling, ett folk, som flera gånger sjelf uppträdt segrande och befallande i dessa strider, och derföre känner hvad dess krafter hetyda, då de tro förenade — hvad under är det väl, att detta folk, när det å ena sidan ser sig hafva på den sednaste segern vunnit ingenting, utan tvertom fioner regeringen envist motstå dess önsknirst på laglig väg erhålla en andel i den kt, som det sjelf i ett ögonblick af menlöshet skänkt bhesne. och å den andra vet, att makten I de.s hanå kan hlfva för dess fiender förfärlig och krossande, börjar allt mer tänba på andra utväger att vinna, hvad de så länge mad tålargod afvaktat och ändock slutligen skall erhålla. Om man nigot närmare besinnade detta, skuile mången spara sig en hel hop onyttigt ordkram och utrop öfver den närvarande krisen, man skulle då icke finna anledning till någon annan förundran än den, att någon kan af blotta maktbegärets tjusningsförmåga föranledas, att äfventyra sitt eget bestånd, hela sambällets välfärd och kanske en hel verldsdels lugn, hellre, än att sjelf smånisgom och i Ikyglig ordning öppna en väg, äfven för den klass, som blifvit den nu rådande penningearistokratien underlagd, men hvars medlemmar äro lika aktningsvärda femiljfäder och kanske äga lika mycken bildning, fastin icke så rika megasiner, som de nu varande valmännen.