Aftonbladet – 2 juli 1839, sida 3

nan stenen Dör en halshuggen menniska genast? Öfver denne fråga meddelas i ett provinsblad följande rön, ur Lachendorffs cbetraktelser öfver döden: cI fiere århundraden trodde man sig öfvertyced, att halshuggning i ögonblicket gjorde ett fullkomligt slut på lifvet. Först i revolutionstiden, då halshuggning hörde till ordningen för dagen, iakttog man fenomener, som tycktes visa, att känsel och medvetande ännu kunna fortfara något efter det bufvudet är skildt från kreppen, och under året 1795 utgaf den berömde fysiologen Sömmering en skrift, i hvilken han försvarade denna mening, och trodde till och med, att ett afbugget bufvud skulle kunna tala, om det var möjligt att förse det med en artificiell lunga. Afven anmärker han, att halshuggning, hvarigenom så många och stora