årstider ett år, som kommenderas af en revolutions ledare (agent revolutionnaire). Nouguts bade set blott tre dylika chefer och slöt deraf, at sällska pet bestod af blott tre år, samt att Barbis, Blan qui ech Martin Bernard voro agens revolutiorm naires. För sällskapet, som synes bafva sprid sig äfven till provinserna, hade Barbes skrifvi stadgarne, som hafva mycken likhet med de of van beskrifne dokokumenterne, hvaraf ett blifvi funnet bos Barbeis. Vid receptionen förekomm: följande frågor och svar: Hvad tänker du on konungamakten och konungarne?ac Att de äro för dömligea och att konungarne äro för menniskosläg tet lika förderfliga, som tigern för de andra dju ren. Hur uppehåller sig konungamakten ? Genom association af några samhällsklasser, som preja alla de öfriga, med ett ord, genom upprättande af en aristokrati. Hvilka äro nu aristokraterne?a Bördsaristokratien förstördes 4830; men de rika utgöra au en lika glupsk aristokrati, som den förra. Bör man nöja sig med konungamaktens upphäfvande?a Man bör förstöra all eristokrati, alla privilegier. eijest är ingenting vunnit. Hvad bör man sätta i stället? aFolkets styrelse, det vill säga republiken. aHvarföre är republiken det enda lagliga styrelsesättet? Emedan den ensam är grundad på jemlikhet, och pålägger alla lika pligter och rättigheter. Hvilka äro bvarje medborgares pligter?Lydnad för allmänna viljan, kärlek till fäderneslandet och broderligt sinne mot hvarje medborgare. — Hvilka äro hans rättigheter? Rättigheter att lefva; med vilkor af arbete, bör hvar menrnicrka vara försäkrad om sitt uppehälle. Rättigheten till uppfostran; menniskan består icke afblott materia, hon bar äfven en ande; ijenma ande har sina rättigheter, likaväl som kroppen; rättigheten till uppfostran är ingenting annat in rättigheten att äfven andeligen lefva. Valrättighet. — Den som icke uppfyller sina pligter, bör den hafva några rättigheter? Redan derigenom att nan ej uppfylier sina pligter, afsäger han sig sina rättigheter. — De som för närvarande hefva rättigheter utarm motsvarande pligter såsom aristokraerna, utgöra de en del af folket? Då böa icke utgöra del deraf; de äre för samhällskropen detsamma som eu kräfta på menniskokroppen: örsta vilkoret för helsans återvinnande är kräftans sxtirpatiom; första vilkoret för samhällskroppens selsa är aristokratiens utrotande. — Kan er Depuerade-kammaro stifta lagar? Nej, den kan blott örbereda dem, för att underkasta dem folket, som illar eller ogillar dem. — Kan folket styra sig jelft emedelbart efter em revolution? Som samjället har lidit af kallbrand, beböfvas kraftiga läemedel för att återkomma till helsan; folket beöfver då under någon tid en revolutions styrelse. — Tvilka äre då i korthet dina grundsatser? Att man ör upphäfva komungamakten och alla aristokratier ch i deras ställe inrätta republiken d. v. s. jemikhetens styrelse; mer att man för att komma till lenna måste inrätta em revolutionsstyrelse, som beeder folket att utöfva sina rättigheter. (Forts. följer.)