Aftonbladet – 18 juni 1839, sida 3

— — — Norska tidningen den Corstitutionelle meddelar följande intressanta notis om ett resultat af den berömde Professor Hensteens mångåriga magnetiska observationer. Professor Harsteen har nyligen gjort den vigtiga upptäckten, att jordens magnetiska kraft är urderkastad en periodisk förändring, som står 4 förbindelse med månbanans läge eller vinkel mcd eqvatorn. Från början af 4820 har han oafbrutet iakttagit den tid, hvilken en, i en silkesända upphängd, magnetiserad stålceylinder behöft, för at utföra 300 borisontela svängninaar. Under åren 4820—1322 utgjorde denna tid, utan märklig förändring, något öfver 844 sekunder; de följande sex åren tilltog den gradvis till något öf ver 8148 sekunder och derpå aftog den frår 4899 till 4839 lika gradvis till omkring 241 sekunder. Planet af månans bana gör en vinkel af 5 med planet af jordens och den linia, på hvilken dessa två planer skära hvarandra, vän der sig på 18!, år en gång rundt kring himmelen. Den ända af denna linie, vid hvilken må nan är, när han går från sydlig till nordlig bredd. kallas den uppstigande knuten. När denna uppstigande knut ligger vid vårdagsjemningspunkten hvilket 4820 och 4839 var tillfället, så bildar månans bana en vinkel af 28 !V, grader med eqvatorn och lika många grader kan i denna ställning månan aflägsna sig från eqvatorn på nordliga och sydliga sidan; när deremot den uppstigande knuten ligger vid höstdagjemnoingspunkten, så gör månans bana blott 48 !, graders vinkel med eqvatorn, och denna ställning intäffade 4829. Häraf följer at magnetnålen svänger snabbast, eller att jordmagnetismen är starkast, när månbanan gör sin störsts vinkel med eqvatorn, hvilket inträffade 4820 oct 4839, och att nålen svänger trögast, när månbanar gör minsta vinkeln med eqvatorn, hvilket inträffade 4829. Professor Hanaten har funnit, att dessa för. ändringar i nålens svängningstid noga låta sig ut trycka medelst en formel, som utvisar, att kor taste svängningstiden vill inträffa först vid medle af 1841 och då blifva omkring 841 ; sekund, och den längsta derefter 1847, samt blifva omkring 81: