Aftonbladet – 15 juni 1839, sida 3

— I Venedig har nästan dagligen, under trenne månaders tid, spelats den nya operan i! due illustre rivalec af Mercadante. Denna opera, som skall öfverträffa alla föregående arbeten af samma författare, är nu utkommen i klaverutdrag. med tysk text af Alex. Simon. — Oaktadt de mångfaldiga musikaliska sällskaperna i Paris, har ett nytt bildat sig, under namn af S:t Cecilia-Academien, i hvars spets stå 150 af de utmärktaste artis:er, med markisen Louvais till president, Meyerbeer och Auber till vicep-esidenter samt Durand till sekreterare. Den 48 Maj hade den sin första briljanta Soire, då Berriot, Romberg och en tysk pianospelerska, Clara Wieck, läto höra sig. Ia Gazilte de France yttrar sig om denna sednare, att renheten, säkerheten och behaget i hennes spel satt hennes åhörare i förvåning, att hon utmärker sig för lika mycken eld, som elegans, och att den tyska skolan icke skickat någon värdigare representint. — Den stora musikfest, som firas hvart tredje år i Enoglard, kommer att ega rum i Augusti uti Norwick. Likasom förr en von Weber, Mendelson o. a. tyska mustici anfört dessa konserter, har i år va!et fallit på Cssselska kapellmästaren Spobr. — De bästa Italienska sångerskor kunna ofta hvarken läsa e!ler skrifvea, känna icke en not och sjunga likvä! som näktergalar, att icke säga som englar. Ett fiat gehör, som genast uppfattar hvarje ten och ett lickligt minne, som säkert och fast behål!er dem, e-sätter bristen på undervisning. Då Lady Craven en gång besökte en dylik natursångerska vid S:t Carlo-teatern och denna efter många böner lit förmå sig att sjunga en aria, lade hen nothäftet upp och ner, så att sista sidan kom först upp. Ladyn vill? lägga noterna till rätta, men sårgerskan, som icke ville synas okunnig, sade: Ni måste veta, att detta är en Hebreisk arig ur den Judiska synegogan, hvilken, liksom annan Hebreiska, börjar i slutet. En annan sjöng Per-3 golettos aria: cIl tuo destin non sain; i handenk höll hon en belt annan aria och vände bladen, förk att ändå ge sig utseexde af att förstå noter. ; —— — I anledning af den uppgiften, ett Stor-5 fursten, Ryska t onföljaren, beviljat ett understödå ät 600 i London vistande fattiga Polackar,t hark vice presidenten för sällskapet Polens vänner,, Lord Dudley Stuart, infört en skrifvelse i The Times, hvairuti ban säger, att om denna underrättel4 se vore grundad, så skulle H. K. H. Storfurstenå lemna undeistöd åt alla i England vistande Polac E kar, hvars antal icxe öfverstiger 600, och man skulle fråga, hvartil de af regeringen auvslagna 45,0004 pund t. användes. Han viste, att de enda Polac-E kar, som icke erhöllo någon andel i denna summa, bestodo af dem, som man utstrukit ur listan, eme-: emedan de antingen voro Ryska spioner elier på? annat sätt gjort sig oförtjenta af understöd, och han trodde att i stä!let för 600 omkring sx Polacikas vändt sig till storfursten tronföljaren. j — En beryktad procentare kom en dagå till en prest och bad honom på det enträgna-) ste predika emot det öfserhandtagande procente-N! riet. Det fägnar mig af hjertat,, sade presten, fl att ni är på så god väg att ångra edra synder, bi och jag hoppas, att ni helt och Ltåliet återvänder!ö och bättrar er. — Det är godt och väl,, svaradek procentaren, amen så var icke min mening; jag) önskade endast, att ni genom edra predikninogari kurde förmä några fuskare att astå från handt-E verket, emedan de smula bort förstjensten för mig.oå H — Tillståndet i Rom. Från Rom skrifves i! början af Maj, att mängden al främlingar denna id varit sörre än vanligt. Utom de som frän pro-Å vinserna strömmat till hufvudstaden, uppskattades ;ndast resande utländningars anta!till 25,000, hvarsf hufvudmassan utgjordes af en oändlig mängd 1 indlige, prester och isynnerhet munkar afalla slag. H fit sällskap Nceapolitanske industririddare hade dra sit fördel häraf och, förklädda till andlige, begätt Hl le fräckas:e skälmstycken. Dogligen och stundlisen hör man omtalas nya bragder af dessa ulfvar fårakläder, och äfven heliga rum äro icke freda-5 le. Man motsåg med bekymmer hvarje uppgåen-Ki le dag, och flere anstaiter träffades för det a!lmän-E a lugnets och säkerhetens upprättbållande. Mili-k ären ryckte redan ut kl. 2 på morgnarne, och förk tt hålla den lägsta pöbeln på afstånd från Vaticalen, måste man på Campo Vaccino utdela lifsme-j el och penningar. — Pilgrimerne i Rom under Påskveckan.; cke långt från Ponte Sisto höjer sig en vidlyftig? alatslik byggnad, Ospizio de pellegrini, hvars be k tämmelse det är att herbergera och i tre dagarkl, örpläga de från alla länder under Påskvecken twillå om strömmande fattige pilgrimerne. Ftt egetfir rödraskap, Archiconfraternitå de pellegrini, ettål f de rikaste och anseddaste i Rom, till hvilket? öra flere kardinaler och, bland andre, äfven deni sktbare Mezzofanti, ja sjelfva Don Miguel, har ägit sig skyldigheten att betjena de valfärdande.å N tt systraskap, till hvilket likaledes damer af deåirnämsta Romerska familjer slutat sig, sköter och ärdar de qvinliga pilgrimerna, som emottagas if B amma herberge, men i serskilda rum. För att hall? språk på denna gästfrihet, måste pilgrimen likväl j evise, att han tillryggalagt åtminstore en väg af S ) IHalienska mil. Man ville i början förneka chweitzarne detta anspråk, ty Romanne påstodo, t från Schweitzer-kassernen till Ospizio endastig, är ett stenkast, men ingen pilgrimsfärd. Att det i!je om de 430 Schweitzarne af Påfliga lifvakten,Eie nns ännu andra bortom bergen, förstodo de icke, ch man hade svåst att öfvertyga dem derom. De tre efter hvarandra följande dagarne under iskveckan, då de offentliga spisningarne äga rum, örja med skärtorsdagen. Denna dag tågar brö-8 til sskapet mod sina gäster kl. 5ö e. m. (kl. 29) tillbiga in Pietro. Hvaroch en afbrödraskapet för tven? pilgrimer. De sednare äro klädda i sin antagna ägt, de flesta med små vaxdukskappor, som knapt icka öfver skbuldrorna, en hatt med breda bord, ja irbitsflaskan vid sidan och pilgrimsstafven med set i handen. Många hafva utsirat sin drägtålpe ed snäckor. Alla bära en rosenkrans med ett