ej komma att ske. Inom de båda sqvadronerne af borgerskapets kavallerikorps ; har väl något rådplägats, bbruvida korpsen skulle paradera; men Äätskilliga medlemmar hafva dels förklarat sig förhindrade, dels sagt sig hafva aflåtit sina uniformer, så att antalet af dem, som voro färdige att sitta uppa lärer inskränkt sig, efter hvad vi hört, till 6 i den ena och 43 i den andra sqvadronen. Allt bekymmer blef imedlertid häfvet derigenom, att underrättelse genom Hr t. f. Öfverstätbållaren straxt derefter emanerade, att Hans Maj:t undanhad sig allt slags högtidligt emottagande eller parad vid sin ankomst. Af den Kongl. betjeningen hafva redan någre anländt. — I afton gifves ett slags galaspektakel på Kongl. Theatern, dervid Robert af Normandie uppföres och Cachucha dansas af M:ll Fjeldsted mellan akterne. Den Kongl. familjens höga gäst, Hertiginnan af Braganza är dervid för första gången närvarande. . — Angående Ångfartyget Örnskölds utresa i skärgården i Måndags eftermiddag och den interessanta scenen af H. K. H. Kronprinsessans första möte med sän höga syster, den hon ej träffat sedan år 1823, då Hertiginnan var 11 år gammal, har en Referent till Dagligt Allehanda insändt en beskrifning, som visar, att referenten, uvilken lärer varit en bland dem, som åtföljde Örnsköld, varit den ieke minst enthusiasmerade och lyckliga vid denna intressanta scen. Skildringen är högst blomstrande och vitnar till och med på ett par ställen, att den öfversälle Referenten synbart haft svårt att finna ord för återgifvande af det intryck, som tillfället att få deltaga i denna utfärd hos honom åstadkommit. Se här ett utdrag: aSom DD. KK. HH. ville resa ut alldeles inkognito och undvika alla saluter, hissades den Kongl. Flaggan först sedan Waxholms fästning var passerad, och snart syntes röken från Gylfes machineri bebåda Kejsaripnans ankomst. Ref. önskade ega skaldens förmåga för att rätt beskrifva den glädje, som nu strålade från Hennes Kongl. Höghets ägon, den lifliga längtan, hvarmed hon såg återssendets stund nalkas, och hennes nöje att betrakta, hur vackra fartyget snabbt klyfde det nu nästan spegeltklara vattnet. Snart kunde man skönja en högväxt, ädel Dame, som, vinkande med sin näsduk, gaf tecken, att bon redan bemärkt sin älskade Systers första välkomsthälsning, och bredvid denna Dame en späd flicka, klappande händer af barnslig glädje. Nu kunde man upptäcka det ädla Syskontycket och icke misstaga sig om personen. Ungefär midt för Gjälnö lade de begge ångfartygen varsamt tätt intill hvarandras sida och i ögonblicket voro landsgångsplankorna förenade till en beqväm odfvergång från Örnsköld vill Gylfe, der de bägge älskvärda ystrarne nästan i samma stund flögo i hvarandras famn! Ett högtidligare, mera rörande möte kan man aldrig få: se — det var hjerta mot hjerta, själ i själ, som här utgjorde det högtidligaste, emedan det var menniskans ädlaste känslor, som visade sig obeslöjade och i sin naturliga fullhbet. Så snart den Kongl. Familien lemnat ångfartyget Örnsköld, firades den Kongl. flaggan ned, salut gafs, och de på fartyget varande personerna jemte manskapet upphofvo ett tredubbelt, hurra och Kapten Zimmerman (Befälhafvare på Örnsköld) hissade, i stället för den Kongl. Svenska, samma flagga som ängfartyget Gylfe äfven förde, nemlizen den Kejserliga Brasilianska. cAnkomsten i hamnen skedde kl. 414 om aftonen eller just vid den Nordiska nattens skönaste timma. Vi äre, såsom nDordboer, nog stolta att föreställa oss, det äfven denna tillfällighet väckte en angenämt upplyftande känsla hos Gästen från Söder. Den omvexlande avenyen ända från Blockhusudden; Staden som från denna sidan företer den vackraste amfitheater; det herrliga Slottet, hvilket står der så harmoniskt lugnt, som en mäktig andes stora tanka; den hvimlande folkmängden, med sin ofta allvarsamma, men alltid friska och redbara hängifvenhet — och allt detta under floret af en beknande Nordisk sommarhimmel — under det saliga intrycket af den rena syskonkärlekens fromma, barnsliga fröjd — i sanning, ett sådant ögonblick måtte aldrij kunna förgätas.c — Hennes Maj:t Drottningen har täckts förära Hr van Boom en dyrbar briljantring, till betygande af sin tillfredsställelse öfver den af honom komponerade messa, som sistlidne Påskbelg uppfördes i katholska kyrkan härstädes, och hvilken Hr van Boom dedicerat till Hennes Maj:t. — I går lät en ung virtuos, Herr Stenvik, från Helsingfors, å Kongl. teatern höra sig på flöjt i ett divertissement af Kallivoda. I passagerna saknar Hr , visserligen ännu tonernas fullkomliga rundning och ledighet, äfvensom i allmänhet denna smidighet och delikatess, som tillhör den fulländade talangen och hvarpå nu i synnerbet göres så mycket afseende; men hans ton är ren, behaglig och ovanligt stark,