Aftonbladet – 12 juni 1839, sida 2

ARIGHVIMALTT VIYVLE betet eat USERS IER VVE derlägger Kollegium med den uppgift, att dessa aldrig erhållit rättighet att tillverka bröd till försäljning, men att om Embetet icke dessmindre litit sådant opita!t ke, detta då är Embetetz3 eget fel. Några få obemedlade qvinnor hafva, fortfar Kollegium, erhållit tillstånd att med egna händer tillverka Alandsbullar, sura limpor och vörtbröd, men dessa brödsorter höra icke heller till den bagarne ålagda tillverkning. Rörande Embetets, besvär öfver tillåtelsen att i hufvudstaden införa och försälja torit bröd, anmärker Kollegium, att bagarne, såsom ock kungörelsen om nämnde tillåtelse uttryckligen anmärker, icke varit förpligtade att hålla torit bröd till salu, och således, med tillämpning af BagareEmbetets egen afhandling om pligter, såsom grund för rättigheter, icke heller dertill ägt någon uteslutande rätt; att det tillögg vid taxan, som bestämde, att torkadt bröd, hvilket af bagare försåldes, borde hålla 3 af det mjuka brödets vigt, nu mera blifvit uteslutet, samt att det dessutom syntes högst sannolikt, att, oaktadt allt hvad BagareEmbetets ledamöter nu härom ordat, de likväl icke sjelfve anselt sig pligtige att hålla torrt biöd till salu, enär de vid dess beredning-i allmänhet aldrig iakttagit taxans föreskrifter, utin bållit torrt bröd af så usel beskaffenbet, att det ofta icke kunnat förtäras, Hvarföre det ock blifvit alldeles nödvändigt atl åt hufvudstsdens invånare bereda tillgång tillwett bättre. Att BagareEmbetet gjurt någon förlust vid höga spanmålspriser, anser Kollegium icke antagligt, enär taxan på brödet bestämmes för hvarje månad och alltid rättas efter spanmålspriserna, och ännu mindre rimligt finner Kollegium påståendet, att bagarne förlorat på det mjuka brödet, och tagit sin ersätaing på det torra; ty taxan sattes egentligen på det mjuka brödet och då det torra brödet alltid skulle vara jemnt en tredjedel lättare, än det mjuka, så borde antingen vinsten på båda vara lika, eller ock allmänheten hafva på det torra brödet förlorat hvad bagarne vunnit. Huruvida BagareEmbetets rörelse de sednare åren aftagit, kan, fortfar Kollegium, icke bestämdt utredas, emedan BågareEmbetet sjelft ansett sig icke kunna uppgifva årliga qvantiteten af säd eller mjöl, som vid Embetets bagerier förbakas. Af äldre handlingar ser man likväl, att ett ordentligt bageriverk årligen användt omkring 4800 till 2000 tunnor säd; år 4837 funnos i hufvudstaden 46 bageriverk, deraf 314 benämndes ordentliga och fullständiga, och om vid hvardera af dessa sednare förbakats 2000 tunnor; och vid de öfriga 435 til. sammans 48,000 tunnor, så skulle hela den vid hufvudstadens bagerier förbrukade qvantitet säd upp: gå till 20,000 tunnor årligen, eller 6666 ; tunnor pr månad. i . Kollegium, som således anser de af bagare. embetet öfverklagade stadgar och författningai icke hafva ledt till någon inskränkning i emb:: lagliga rättigheter, fäster vidare uppmärksamheten deruppå, att då bagare-embetets ledamöter icke kunna förmenas att uppsäga burskap, de vore nödigt att vidtaga sådana åtgärder att huf. vudstaden måtte tryggas mot brödbrist, mer Koll. bemärker tillika, att det hittills icke va. rit bagarne, som sörjt för att hufvudstaden hål lits försedd mei tillräcklig spannmål, så myc ket mindre som större delen af bögare-embetet: ledamöter knappt innehaft så mycken spanmå åt gången, som erfordrats för verkets drifvan. de en månad. Bagare-embetets ledamöter haf. va dessutom ej varit ålagde att förbaka viss: ugnar bröd dagligen, hvilket i Frankrike, de införseln från landet är fri, likväl blifvit bagar ne ålagdt, och böterne för uraktlåtenbet at hålla bröd hafva varit så ringa, att de inger trygghet lemnat. Bröd, yttrar Koll., är enartikel, hvars åtgång är så säker, och tillverkning så allmänt känd, att någon brist derpå ej be faras, äfven då dess tillverkning ej är uppdra gen åt någon korporation, hvilket ock redan vi sat sig deruti, att genom den tillåtna införsel af torrt bröd en vida bättre vara erhållits på stadens torg än förut i bagarbodarne. Koile gium tillstyrker derföre, att taxa å mjukt bröt väl må tills vidare fortfara, men att från oci med den 4 Oktober nästkommande år hbvarj välfrejdad person, som sig derom i politie-, em betsoch byggningskollegium anmäler, må mo behöriga utskylder till kronan och staten, äg tillverka och försälja bröd i bodar eller på öpp na platser, endast med den kontroll, att bröd tillverkaren, hvarje Torsdag före klockan 42 uppgifver hvilka brödsorter han följande veck ämnar tillverka, jemte priset derå efter vigt hvilket allt poliskammaren borde Lördagen der på i Dagbladet låta kungöra. Andelen i saluac cissen 447 Rdr anser kollegium böra fördela på kommande tillverkare. — För den händels latt Kongl. Maj:t skulle anse bagare-embetet oci taxa böra fortfara, hamställer Koll., dels at Kongl. Maj:t ofvannämnde tvenne gånger fatta de beslut må bringas till verkställighet, och ta xan inskränkas till blott de i nämnde beslu uppgifna brödsorter, eller ock till blott oskräd RR oo Av pöl ff