Aftonbladet – 12 juni 1839, sida 1

STOCKHOLM den 12 Juni. UTDRAG UR KOMMERSKOLLEGNI UTLÅTANDE löfver Bagareembetets ansökning om befriel från skyldigheten att hålla bröd till salu efter taxa. För uppfattningen af detta utlåtande, har dc blifvit nödigt, att derur äfven upptaga resumee af bagareembetets anhållan jemte de yttran den, Borgerskapets Femtio Äldste, stadens Po litie-, Emhetsoch Byggningskollegium sam Magistraten och ÖfverStåthållareEmbetet hva för sig afgifvit: Bagareembetet hade i sin till Regeringen in gilna skrift anfört, att ehuru läroår och mästarpro för bageriyrket redan 4801 blifvit upphäfne hade detsamma dock nägorlunda kunnat bära si så länge den 41809 meddelade föreskriften, at bagare horde vara försedde med ordentliga ba geriverk och salubodar ännu efterlefdes, mel att, sedan inom de sista 40 åren med bageriverl blifvit förstådt hvilket bageri som helst, en dast bröd kunde der tillverkas; sedan hembagerne begynt tillverka bröd till försäljning, oct en mängd personer, i synnerhet qvinnor, dels med, dels utan tillstånd, tillverkade uch försålde bröd i god tid, men droge sig tillbaks i dyr tid, samt slutligen kungörelsen den S Mars 4838 tillät införsel och försäljning i huf. vudstaden af alla sorter ungstoikadt bröd, så måste embetet anhålla att befeias från taxesättning och beskattning och alit tvång och ansvar för deras rörelse. Såsom ytterligare skäl för denna anhållan tillade embetet, att oaktadt der utfärdade tillåtelsen för torrt bröds införande, det likväl blifvit embetet i taxan ålagdt at! hålla torrt bröd till salu efter viss vigt och pris, att embetet genom nämnde tillåtelse hindrades att på det torra brödets försäljning taga sin skada igen för förlusten på det mjuka brödet samt att med det införda torra brödet mjukt och balftorrt bröd kunde insmuvgglas. Med anledning af allt detta anhöll embetet, hvars medlemmar ansågo sig, i händelse deras ofvananförde begäran afsloges, nödsakade att uppsäga burskap, att tillika befrias från saluaccisen, samt att å landtmän, som tillverkade bröd, måtte läggas en mot tillverkningen svarande beskattning. Borgerskapets Äldste yttrade, under upprepande af deras ofta förda klagan öfver de svårigheter, korporationer af Stockholms handl:nde och handtverkare måste vidkännas, genom Kommerskollegii tillstyrkanden för att tillvägabringa näringsfrihet, att de finna bagareembeteis anhållan rättvis och billig, men fruktade för brödbrist om embetet skulle upphöra, samt tillstyrkte derföre, ait bagareembetet måtte åter insättas i sina förlorade rättigbeter. I detta yttrande instämde helt och hållet Politie-, Embetsoch Byggniogskollegium samt Magisiraten; men OÖOfverStäthållareEmbetet, som ansåg sig icke böra undersöka något annat än följderna af ett afslag å elier ett bifall till bagareembetets anhållan, förmente, att om embetet upphörde och brödtillverkningen lemnades fri, så skulle den ena dagen tillverkas mer och den andra dagen mindre bröd, än som åtginge,t å att den ena dagen öfverflöd och den andra orist uppkomme, hvarföre ÖfverStåthällareEmvetet äfven afstyrkte bifall till bagareemhetets inhållan, men då ÖfverStåthållareEmbetet frukade, att ett sfslag å bagareembetets ansökan kulle förmå en del af dess ledamöter att nedägga burskap, och afskräcka andra från att öka det, så att embetet i alla fall upphörde, å föreslog Öfver-StåthållareEmbetet att en? ommitt måtte nedsättas, som reglerade fråan på ett sådant sätt, att både bagårne och mufvudstadens innevånare blefvo dermed be-J ätna, I