Aftonbladet – 10 juni 1839, sida 2

Carolinska institutet kan hafva varit af behofvet påkallad. Protokollet lyder som följer: . 1839 den 40 Maj. S. d. Till Öfverståtbållareembetet hade inkommit en rapport för denna dag af följande ordalydelse: aSistlidne Onsdags förmiddag anmälte till undertecknade Hofslagare-lärlingen Gustaf Wahlström, i arbete hos Hofslagare-enkan Uirika Christina Åkersten, född Uppman, boende uti Huset os 235 vid Högbergsgatan, inom S:t Catharine församling, hvilkens man, Hofslagare-mästaren Hans Äkersten, med döden afled den 4 dennes, att bemälda Enkas systerdotter, Emeli Charlotta Josephina Grönholm, hvilken, nu på 415:de året gammal, uti flere är varit såsom fosterdotter antagen i Åkerstens hus, utkommit med det ryktet, att bustru Åkersten med något ingifvande uti ägg skolat afyttrat lifvet på sin man; — hvilket icke allenvast blifvit yttradt till Wahlström, utan äfven till den hos Åkerstin varande Yerk-gesällen Pehr Oiof Ekström, samt till Lärliongarne Gustaf Frifeldt och Johan Larsson. — Flickan Grönholm, af oss tillfrågad, om hon utgifs vit detta rykte, föregaf, att hon, för omkring 44 dagar sedan, af sin moster, bemälda Enkan Åkersten, blifvit skickad till en kryddbod, för att, för 5 sk., köpa Victriols-olja, hvilket förefallit flickan besynnerligt, då hon icke kunnat utröna, hvartill densamma skulle af hustru Åkerst.n begagnas. Detta kar hon sedermera, eller efter Åkerståns död, omtalst för de förut nämnda personerna. Af den anledning, och för att häröfver höres, är, efter skedd afrapportering, på Kongl. ÖfverståthållareEmbetets befallning, så väl flickan Grönbolm, som Gesällen Ekström, som Lärlingarne Wahlström, Frifeldt och Larsson kallade, att sig i dag kl. 44 f. m. uti Kgl. Poliskammaren infinna, då Enkan Åkersten är tillsagd att vara tillstädes. Stockholm. Utsupra. J. O. Lagerström. C. Willström. Då detta mål till handläggning företogs, tillstädeskommo, i närvaro af nyssbemälte Polisbetjenter, samtlige i rapporter omförmälte och inkallade personer, undantagande Enkan Åkersten, som, enligt hvad nu anmältes af hennes broder, Muraremästaren Petter Uppman, var från inställelse hindrad, emedan den aflidnes begrafning blifvit till i dag, på eftermiddagen, utsatt; ingifvande Uppman ett af Chirurgie Magistern Gustaf Adolf Lettström, hvilken varit Åkerståns läkare så väl från äldre tillbaka, som äfven under hans sista sjukdom afgifvit, edeligt intygande derom, att Åkersten af lungsot Jljutit döden. Först hördes flickan Grönholm, som gjordes noga uppmärksam derpå, att i en sak af sådan beskaffenhet, som förevarande, icke yttra annat, än hvad med sanningen vore fullkomligen öfverensstämmande, och redigt samt med bestämdhet afgaf hon derefte: följande berättelse: att omkring 14 dagar, innan Hans Åkerstens, eller, såsom hon yttrade sig, hennes morbrodersa insjuknande och icke, såsom uti rapporten blifvit oriktigt uppfattadt, för 44 dagar sedana, hade Grönholm af sin moster utskickats, för att i Kryddkramhandlanden Brinks bod, vid Högbergsgatan, för 2 sk. Banko köpa vitriololja: att flickan Grönhbolm, som aldrig förut köpt sådan olja, af nyfikenhet, till hvad ändamål den skulle begagnas, derom tillsport sin moster, som då svarat, att det icke angick henne: att, sedan flickan Grönbolm, som samma dag, något sednare, likaledes på meosterns befallning, å närmaste apothek köpt så kallade Rosens bröstdronpara, hemkommit med vitriololjan, hade Erkan Akersten uti en skänk insatt flaskan, deruti den varit förvarad, och klockan mot 9 på aftonen, efter att hon jemväl af flickan fått emottaga nämnde droppar, som i samma skänk blifvit insatte, blandat ups en del af vitriololjan, som då ur skänken uttagits, i äggegula, i föregifven afsigt att mildra bröstverken, hvarmed bennes man sedan långt tillbaka besvärats, och att den aflidne genast vid äggegulans intagande börjat jämra sig öfver en inre sveda, under det Enkan alltjemt försäkrat boom, att äggegulan varit upplandad med Rosens bröstdroppar. Flickan Grönholm varnades ytterligare för följderna af nägra uppgifter, som från sanningen vore afvikande, men försäkrade, att hennes utsago ägde rund. ; För Enkan Akerståns hörande utställdes målet till längre fram på dagen, hvarimedlertid flickan Grönholm och öfrige inkallade tillsades, att från förmaket sig icke aflägsna. a Efter anmälan, att Enkan Akersten nu tillstädeskommit, blef hon inkallad och underrättad om, hvad emot henne sålunda är vordet angifvet. Evkan Akersten bedyrade genast, att angifvelsen var sanningslös och hon följaktligen helt och hållet oskyldig. Hon kunde icke påmin:a sig hafva sednare än straxt efter Julhelgen köpt vitriololja, som bon begagnat till färgning och bade, så vidt hon nu kunde erinra sig, icke haft någon sådan hemma under mannens sjukdom. Enkan Åkersten, som sade sig hafva varit gift i 46 år och på sednare tiden lefvat något i kif med mannen, hvartill nga väsentliga orsaker bidragit, om icke i någon mån den omständighet, att hennes man icke velat sitt bus bebålla oftanämnde Charlotta Grönholm, vaktadt hvilket bon dock fortfarande der vistats, rede, nästan hela dagarne till ända, vakat öfver nannen under hans sista sjukdom och erinrade ig nu, att hon en afton. ungefurligen en mårad, innan mannens insjuknande, gifvit bonom en iggegula, deruti Roscns bröstdroppar blifvit slagre; att mannen, vid äggegularis intagande yttrat, åsom orden fallit; Den der ungena, hvarmed an skall menat Charletta Grönholm, har visst