Aftonbladet – 10 juni 1839, sida 1

tull Golheborg, ji fodral 2 Rdr 24 sk.; på väf och i fodral, 3: 24 Bko. Beskrifning till Kartan, 4 Rdr Banko. STOCKHOLM den 10 Juni. Med Greifswaldsposten erhöllo vi i dag tidningar från Frankrike till den 30 och från Engiand till den 34 Maj, samt från Tyskland till den 4 dennes. FRANKRIKE. Deputerade-kammaren har med stor piurslitet, 262 röster mot 74, beviljat anslaget för de hemliga fonderna. Det pästås likväl, att venstra sidan icke deltagit i voteringen. FidJningarne bedöma denna utgång olika. National säger, att den bevisar, det kammar .n har 262 ledamöter, som tänka nog klent om regeringen, att anse henne förlorad, i fall hon skulle nödgas afgilva räkenskap för alla sina utgifter. Cour. Francais åter tror, att saken icke får anses som ett politiskt votum, i hvilket fall styrelsen skulle haft mer än 200 röster emot sig. I den föregående debatten gjorde ewt tal af Hr Gaugier mycket uppseende, till hvilket vi en anngan gång torde återkomma. De begärda 40 millionerna för flottans förstärkning torde deremot komma att möta mera motstånd, hvilket synes af byråernes val till kommissionen, som skall afgifva betänkande derom, och hvilket röjer ganska delade asigler, emedan den ena ledamoten yttrat sig för ett kraftfullt handlingssätt i anseende till de Orientaliska angelägenheterna, den andra för bibehållandet af status quo, den ena för en allians med Ryssland, den andra för en med England o. s. Vv. Märkligt nog är, att Hr Thiers yttrat sig i en ganska försonlig anda och för det begärda anslagets beviljande. Det vore endast nödvändigt, att kabinettet följde en fast och beslutsam politik och ej utan mening och system vacklade mellan alla makter. Detta borde yrkas af kommissionen, till hvars ledamot Hr Th. för öfrigt önskade att icke bli vald. Kammarens byråer hafva för öfrigt sysselsatt sig med Hr Larabits förslag om en parlamentarisk undersökning af intrigerna vid valen. Af de nio byråerna hafva sju likväl beslutat, att förslaget ej skulle komma till kammaren, ehuru alla voro ense derom, att flera prefekier och andra embetsmän vid de sista valen uppfört sig på ett oförsvarligt sätt. Inom sjelfva kammaren har eljest ingenting af intresse förefallit, och den 29 kommo icke ens nog många ledamöter tillstädes, att val kunde ske till kommissarier för sparbankens revision. I Bourganeuf lära vid deputeradevalet några oroligheter hafva förefallit och mären blifvit misshandlad, så att man nödgats ditskicka två kavallerisqvadroner och hela departercentets gensdarmeri. Man skall i Paris hafva upptäckt en ny utgrening al det s. k. societ des familles, under namn af bras nus, hvaraf 30 ledamöter skola blifvit arresterade, såsom delaktige i de sisia oroligheterna. i SPANIEN. Espartero skall, sedan han bemäktigat sig Ordunna hafva besatt Amurrio och Orozio. Maroto har dragit sig tillbaka och stod den 24 en mil från Bilbao på vägen till Durango. Han troddes vilja draga sig till Navarra, för att förena sig med Elio. Grefven af Espanna skall icke vara mördad, såsom det origtigt berättats, utan har tvärtom intagit den vigtiga fästningen Ripoll. Garnisonen, som förskansat sig i kyrkan, nödgaces slutligen gifva sig den 27 Maj om aftonen. ENGLAND. I Öfverhuset föreföll den 34 Moaj en intressant debatt, hvarvid Lord Winehrlsea, begärde upplysningar af ministrarne öfver deras både inre och yttre politik. Lord Brougham angrep dem med denna värma och sakrikbet. hvaraf få äro så mäktiga som ban, och denna gång under Tories lifliga bifall. Deremot yttrade sig Hertigen af Wellington i ganska moderata termer, uppmanade ministrarne att handla enligt sin pligt och medgaf, det ingen absolut skyldighet för dem fanns, att under närvarande omständigheter resignera. Någon egentlig utveckling af kabinettets politik ägde väl icke rum, I men Lord Melbourne framställde ännu en gång orsakerna, både hvarföre han nedlagt sitt emhota arch hvarföra han åtartaost dat Tflan soaA