Aftonbladet – 7 juni 1839, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. OM SKOLVÄSENDE OCH LITTERATUR I EGYPTEN. (Ur en korrespondensartikel i ÅAugsburger allgemeine Zeitung, daterad Kairo den 42 April.) ,Paschans tryckeri har nyligen lemnat ett arbete, under titel: A:har al Badiet fi olilm al Thabiet, d. vy. s. oFysikens Underblommora, hvilket förtjenar en mention honorable. Då paschan började att låta hålla föreläsningar öfver matematiska vetenskaper i skolan Abu-Zabel, bestod största delen af eleverna af Turkar, och föreläsningarne höllos på turkiska, hvarvid man följde de turkiska öfversättningar från franska språket, som utarbetades och trycktes under Selim och sedermera under den närvarande Storherrn i Konstantinopel; tryckeriet i Bulak lemnade på samma tid turkiska handböcker i militära och matematiska vetenskaperna, lika som ännu för kort tid sedan Bessuts Statik öfyersattes på turkiska och trycktes på befallning af ministern för inrikes ärenderna, Edhem Bey. Men i samma mån arabiska racen, till följe af omständigheterna, fick öfverband, har arabiska språket blifvit det turkiska föredraget, och för fem år sen började man för första gången hålla förelasningar öfver kemien på arsbiska. Detta skedde af en fransk professor, Perron, en ganske skicklig man. De svårigheter, ban dervid hade att bekämpa, voro nästan oöfver vinnerliga. Den enda vetenskap hos nutidens Araber är kännedom af språket, deras enda studium det af grammatikerna och kommentatorerna, deras enda patriotism uteslutningen af hvarje nytt ord, hvarmed cen ny ide betecknas; den klassiska arabiskan är för dem en helgedom, i byilken den otrogne ej må införa sina barbariska ord. När Perron försökte att, der de gamla arabiska kemisterna saknade termer och uttryck, ersätta dessa med franska, uppstod ett allmänt skri mot denna barbariska nyhet, och scheikerne, som skulle redigera lektionerna på arabiska, vägrade att begå ett sådant missdåd. Professorn nödgades derföre att ingå i förklaringar öfver instrumenterna,. försöken och kemiens grundbegrepp, på det de sjelfve måtte kunna bilda en nomenklatur. Slutligen nödgades de lärde låta sig behaga att upptaga de franska uttrycken, och efterhand blefvo dessa så öfliga i skolan, som om de redan länge njutit borgarrätt. På samma sätt gick det med fysiken. De handböcker, som efterhand uppkommo af dessa lektioner, skola tryckas för skolans räkning, och det här ofvan nämnda arbetet i fysiken är deribland den första och kommer snöart att följas af flera. De unga män, som besöka Kasr al Ains skola, der ofvan nämnde föreläsningar för närvarande bållas, äro ganska skick : liga såsom elever och taga sin examen med mycken heder; men så länge inga lärare af dem bilda sig, kan man ej med visshet afgöra, om deras kunskap är en blott utanlexa eller ej. Da jag kommit att tala om Pacchans tryckeri, kon jog ej undgå stt emnämna ett nyligen derifrån utkommet arbete, som bör väcka uppmärksamhet i Europa. Det är en fullständig upplaga af Tusen och en natta, i två qvartband, som innefatta mer än 4.500 sidor fint tryck. Den är redigerad af den lärde Scheiken Abdurrahman al Safti al Scharkavi, och anses här väl icke för felfri, men för ett ganska godt arbete. Den är tryckt på fint italienskt papper, rätt försvarligt och bättre, än det officiella tryckeriets förra arbeten, ehuru ej så väl, som i Konstantinopel och Tauris. Men den fullkomliga bristen på täflan i Egypten frikallar tryckeriet, liksom många andra af Paschans anstalter från all omsorg, hvarföre det äfven gör långsamma framsteg; det är: imedlertid ett under, att det gjort några.c ii Konstoch Veater nafscor