Aftonbladet – 5 juni 1839, sida 3

(Insändt.) Man har åter börjat sätta i fråga om hvitbetan passar för vårt klimat. Efter den fullständiga berättelse härom, som bandtbruks-akademien förlidne sommar till Kong! Moj:t afgaf, och som i Statstidningen infördes, är denna fråga tillräckligen besvarad, och att hvitbetorna uthärda starkare köld än äfven potates, derom kan hvar och en, som odlar rödbetor, lemna vitnesbörd. Det är bloit i Norra Frankrike, som hvit betssoekerfabrikerna bittills haft framgång, och i Departement du Nord producera kretsarne kring Valenciennes och Lille mer än hälften af allt det socker, som i hela riket tillverkas, hvilket sistlidne år icke steg till mindre än 60 millioner kilogrammer eller omkring 120 millioner Svenska skålpund. I de södra orterna lyckas de mindre, och att hvitbetorna växa bäst på andra sidan Alperna är en nyhet, som förmodligen ingen i sjelfva Italien känner; men vi veta, att man redan bereder hvitbetssocker i Finland. En insändare i Statstidningen har sedermera uppstigit att tala för den uppfinning Herr Linberger säges hafva gjort. lMHerr Linberger har likväl ingenting uppfunnit; hans method är ingenting annat än den gamla pressningen, som nu mera nästan allmänt förkastas. Deremot har Herr Domhasle visat fördelarne al macerationsmethoden och dess användande vid mindre landtegendomar; som denna method oekså är mycket enklare och mindre kostsam än pressningen, torde den isynnerhet böra rekommenderas, och på det allmänheten icke må förvillas i sina omdömen, har man trott sig böra lemna dessa upplysningar.