I STOCKHOLMS LYCEUM. Under denna benämping ärnar Undertecknad, som fö nära 12 år sedan stiftade och derefter nästan oafbrute förestått en Läro-inrättning i Upsala under namn af Up I sala Lyceum. nästkommande höst i Stockholm inrätta e I fullständig Uppfostringsoch Undervisnings-anstalt, hvar uti skickliga och i undervisning erfarna Philosophie Ma gistrar blifva Undertecknads medlärare. Stockholms Ly ceum kommer att motsvara både Gymnasium och Skola ynglingar moltagas der vid 7 eller 8 års ålder, endas med fordran af säker innanläsning, och för öfrigt äldre ynglingar af hvad ålder och kunskspsmått som hälst körgämnena blifva desamma som vid de allmänna läro. verken. Näst Svenska språket göres början med Tysk? eller Latin efter föräldrars och målsmäns eget val. De Rom ej vilja låta sina söner läsa de gamla språken, utsr önska att dessa egna mera tid åt de nyare, kunna få sir önskan uppfylld. Lärjungarne kunna således 4 denna läro-inrättnirg ej endast inhemta tillräckliga kunskaper fö: att vid Universitetet taga fullständig och bedramde Stu dent-examen, eller för att vinna inträde vid Krigs-Akademier ock Militär-instituter, utan och i allmänhat erhålla jen högre medborgeriig bildning. Från Gymnasierna kommer Stockholms Lyceum att skilja sig så väl genom den ofvarnvämnda lärofriketen, som derigenom alt Järaämnenas antal codast efter band ökas, så alt Philosophi och Hebreiska ej läsas förr än de två sista åren, äfvensom derigenom att Theologien behandlas både som vetenskap och religionslära, samt at intet enda läroämne föredrages i den vid Universiteterna brukliga föreläsningsformen. Olikheten med de allmänna skolorna kommet att bestå derulti, alt i Eyceum erfordras mindre anströngning af de yngsta lärjungarnas ännu outvecklade själsförmögenheter, hvilka af en för stor och för tidig ansträngning lätteligen skadas; för öfrigt skiljer sig Lyceum från flere af dessa skolor genom en enkiare och mera förklarande läromethod samt genom ett efter andra grunder ordnadt flyttningssätt. Från de nyare Läroinrätningarne afviker Lyceum deri. att Lycei-lärarne under lektionerna äro omedeibarligen och utan afbrott hela klassens verkliga lärare och undervisare, samt att vid uppläsning eller tydning intet enda origtigt ord undfaller läriungarne, sem läraren ej är i tillfälle att inför dem alla genast rätta och förklara, hvarigenom en säkrare, grundligare och klarare kunskap måste oppkommä, än dä läraren nödgas dela sin tid emellan olika i samma rum varande läxlag och såsom nödfallsutväg måste för mycket använda den i allmänhet mindre pålitliga monitörs-uudervisningen, hvilken väl underlättar lärarnes arbete, men endast ofllständi id ersätter deras insigtsfullare och mognare handledning. För undervisningen i Lyceum blir den grundsats aovilkorligen gällande, att minne och förstånd böra i lika grad uppöfvas och utbildas, och således vi någondera af dessa själsförmögenheter på den andras bekosinad. Minnet öfvas genom wutanläsning, men denna för ej urarta till en tanVlös uppläsning, utan innehållet göres tydligt genom de korta och lämpliga förklaringar och npplysningar, som i de flesta läroämnen redan i en föregående lektion och i allmänhet under och efter uppläsningen afen läxa meddelas. Undervisningen fortgår under Kiretliummarne med lif och fart; ynglingarnes uppmärksamhet är ständigt påkallad och underhållen, under språklektionerna genom omvexlingen af grammatikförbör, lydning, analysering och enkla taleöfningår, samt i allmänret och i alla lektioner genom lärarnes frågor, förklaringar och korta tillägg, hvilka antecknas af lärjungarne,