Aftonbladet – 3 juni 1839, sida 3

Herrar Tourniaires et Gauthiers samt Hr D. Gauthiers representationer. Hvilken har ej antingen uti Götheborgsbladen eller Stockbolms-tidningarne redan hört nämnas om bröderna Tourniaire och deras många hästar, deras granna kostymer, eller sett de storståtliga altlischerna om ett högtidligt intåg i den stora staden Stockholm, och huru många snopnade icke, då hela det herrliga intåget eller upptåget slutligen stadnade vid några damimiga packvagnar och nigra trötta hästar, körda och fördåa af oansenliga individer från flera olika nationer, som uti sina åthäfvor tycktes vara såsom andra menniskor? Detta hade förmodliger nedsatt anspråken hos mången, som sistlidre Lördag, under regn och rusk, tvekande tågade ut till Djurgården, för att för första gången in: träda uti acirque Tourniaireyc om hvilken e viss köpman, som åskådade det yttre ef hygg naden, häromdagen, när han hörde detta namn yttrade: aDet är en underlig cirkel det, son är fyrkantig.c Ihnedlertid hade enhvar allt skäl att vara be låten, I det hela visade Hr Tourniaires konst närer väl ingenting, som vi icke redan sett H Gauthiers trupp göra lika djerft och skickligt och då en person af Hrr Tournaires sviti Lör dags visade sig ridande med sex hästar på e gång, lät lir Gauthier en al de sina i går Sön dag maniera sju af dessa nobla kreatur. Mei i en omständighet hafva Ii:r T. företrödet nemligen i mängden och skönheten af sina hä star och den utmärkta dressyr nigra af den vunnit. Äfven bland berrarne äro ock de fe ste så skicklige, att de med all möjlig utmär kelse skulle fylla en plats såsom stallmästare hofstallmästere, öfverhofstallmästare, ja! kansk till och med statsråder. Det som för öfrig specielt ådrog sig uppmärksamheten, var enar tist, som ensam föreställde personalen vid er bröllopsfest; och utan att stiga af den galoppe rande hästen, genom förändringar i kostymer presenterade efter hvarandra fadren, modren notarien, som afsluter äktenskaps-kontraktet brudgummen, bruden, hvilken till och med vi sar sig i den neglig, som brukas, då en bruc