Aftonbladet – 3 juni 1839, sida 2

.ogs likväl det af whiggarne föreslagna amendementet, att de blott måtte göras till pöppnaa (rågor. Förklaringar och adresser från alla delar af landet åsyfta synbarligen att smickra drottninsen, och hon visar sig derföre gerna och ofta. Storfursten af Ryssland och prinsen af Nederland hafva, jemte några af deras svit, wid besöket i Oxford blifvit kreerade till doktorer. I Cambridge hafva åtskilliga oordningar uppkommit, derigenom, att då wh ggarne församlat sig under mayorns ordförande, för att rådslå om en adress, hehagade Tories storma salen och nödgade mayorn att uppläsa upprorsakten, hvarefter oväsendet först sent på natten tog ända. TYSKLAND. Konung Ernst, hvad man än må säga om honom, är likväl konseqvent. Således har Doktor Christiani, som emot regeringens vilja blifvit vald till deputerad i Hannoverska Ständernas församling, hvilken skulle öppnas den 28 Maj, genom en kabinettsskrifvelse blifvit tillsagd, att icke infinna sig i Hanover, emedan man eljest skulle vidtaga tjenliga medel att göra honom oskadlig. Men så äro hans undersåtare å sin tida icke mindre konseqventa. I Hildesheim förklarade alla de närvarande 146 valmännen enhälligt, att de icke ärnade välja någon deputerad, så länge icke 4833 års konstilution vore åter försatt i verksamhat, och en likadan förklaring afgafs på ett annat ställe, der man nödgats med föreläggande af penningeböter sammankalla de väljande. I Hildesheim gjorde en 75-årig borgares yttrande ett djupt intryck och bidrog icke litet till resultatet. Wäörtembergska regeringen har genom en i sig sjelf ringa åtgärd förvärfvat ett anseende och en popularitet, som ger ett nytt, bevis huru föga härtill behöfs, om regeringarna blott vilja ge akt på nationens sinnesstämning. Hon har nemligen låtit Sclnoäbischer Mercur införa den artikel i Ålg. Zeitung, hvari omtalas Hanoverska kabinettets begäran, att hon måtte bestrafs fa de sju professorerna, som afgifvit den juridioma fakultetens utlåtande emot Konung Ernst, och härigenom hos allmänheten väckt den öf vertygelsen, att hon icke ernade efterkomma denna begäran. Sådant vorc också alldeles i enlighet med hennes förra förfarande, då hon var den första och enda af alla tyska regeringar, som genom Professor Ewalds kallande till Töbingen vågade anställa en af de fördrilne Göttingske professorerne, hviika, märkvärdigt nog, voro 7, likasom de i Töbingen. Sjutalet är således ominöst för den kraftfulle. TURKIET. Från detta land ankommer helt oförmodadt den tidning, att fiendtligheterna emellan Porten och Egypten redan tagit sin början i Syrien. Vid El-Bir, ej långt från Aleppo, hafva 50.000 man turkiska trupper öfvergått Euphrat och syriska gränsen. Underrättelser härom hafva anländt icke blott i flera bref till tyska bandelsbus, utan äfven med österrikiska Lloydkompaniets ingfartyg, Mabmudieh, som den 48 Maj ankom till Triest och medbragte den notisen, att storherrn förklarat vice-konungen krig. Bref från Konstantinopel till Wien af d. 8 Maj veta likväl om ingenting, utan vidhölia den gamla förmodan om en vänlig förlikning, samt förmäla, att Hafiz Pascha blott gjort en af provianteringsomsorger föranledd rörelse, hvilken förmodas hafva gifvit anledning till det med Mahumedieh utspridda alarmerande ryktet; men bref från Alexandria af den 7 Moöj berätta krigets utbrott, såsom alldeles otvifvelaktigt, och tillägga, att Ibrahim Pascha, genasi efter underrättelsen om öfvergången af Euphrat, uppbrutit mot Aleppo. För öfrigt skall Mehemed Ali hafva meddelat sin son befallning, att ej skrida till fiendtligheter förr, än Turkarnas öf verträdande ar? gränsen fullkomligt bekräftat siv. AFRIKA. Franska trupperne hafva intagit staden och bamnen Jyelli, medelst ett kombineradt anfall från sjöoch landsidan. Denna plats är af stor vigt, emedan den tjenar till att hålla Kabylerne i respekt. AMERIFA. Allt är nu ordnadt mellan franska och mexikanska regeringarna; fästet Vera Creuz har j