Aftonbladet – 1 juni 1839, sida 3

vida lyckosammare, än den förut begagnade utvägen att försälja länderierna i massa till kapitalisterna och låta dessa besörja landets be folkande. Då imedlertid det förra systemet ej lemnar administrationen andra inkomster än dem, som bestå i tullar och direkta afgifter, så är det klart, att offentliga anläggniogar ännu icke äro att påräkna för administrationens räkning, utan måste öfverlåtas åt bolag och kapitalister. Sålunda har helt nyligen ett sällskap bildat sig i London, för att bygga varf, ångbåtar och jernvägear i den nya kolonien. Boiagets första företag kommer att bestå i anläggningen af en ny jernväg från hamnen Adetaide till staden af samma namn, ett afstånd af 6 engelska mil, på hvilken frakten hittills uppgått till icke mindre än 50 sh. per ton, nära halfva beloppet af hela frakten från England till Syd-Australien. Bolaget har beräknat att kostnaden för en enkel jernbana kommer att uppgå till 26 000 P:d St. samt årliga underhållet till 2400 F:i, och inkomsten under samma tid ull 7 å 8000 P:d. Vagnarne skota till en början dragas af hästar, till dess en ökad transport fordrar införandet af ångvagnar. Sa snart jernvägen är färdig, ämnar bolaget anlägga en vattenledning från floden Torrens till hamnen, för att förse -keppen med färskt vatten. Vidare varumagasiner, ångbåtar, 0. s. v. I Svanriver, der la. det, efter det förra systemet, blifvit upplåtet åt kapitalister, med vil kor, ait dessa skulle ditskaffa arbetare och besörja landets odling, är förhållandet ej på långt när sa lyckligt, som i koloniens öfriga delar De första entreprenörerne blefvo ruinerade, oci ännu efter 40 års förlopp, sedan Eurgland fö: kolonien användt 460,000 P:d äro af 4,254,000 acres hortskänkt land blutt 2,4435 bearbetade, och befolkningen utgjurde vid 4838 ars slut 2.032 sjäiar. De arbetare man dilbiagt kund: icke motstå frestelsen, att sjelfva blifva jordegare, utan bröto sina kontrakter och köpte landerier, dem de af brist på arbetare och penningar icke kunde bearbeta. Det använda kapiia let är förloradt och ännu ligga på stranden vid Perth machiuerier, som för 40 ar sedan skivkades fran England. Koloniens utförsel 1837 besteg sig till blott 6,720 P:d St., hvariblana för 2,400 P:d ull och 3,200 P:d hvalfisktran. Koloniens kuster erbjuda den rikaste hvalfiskfangst, men bristen på kapitaler och arbetare tvingar kolonisterna att overksamt åse, huru amerikanska och franska hvalfiskfångare midt för deras ögon bortföra rika laddningar af tran och fiskben — under de två sista åren till ett värde af 27,000 P:d. Bristen på arbetare förmadde kolonisterna att påtänka en begäran till reringen ofm brottslingars ditsändande, men, till lycka för det uppväxande slägtet, förkastades denna plan, och kolonisterna hafva i det stället kommit på den kankan att befordra inflyttning af Kineser från Singapur. Infödingarne hafva ej kunnat civiliseras, ehuru en och annan behagat taga tjenst såsom fårherde. Alla motgångar oaktadt är dock kolonien i framskridande. Klimatet är ett af de sundaste, och man räknar sex födda för en död. De sista underrättolserna från Port Phillip och Syd-Australien låta ganska gynnande. Staden Melbourne höjer sig med stor hastighet. Den anlades 4835 af etwt sällskap jordegare i Sidney, men kunde, i anseende till regeringens vägran, ej bebyggas förrän 4837. Den ligger vid floden Yarra-Yarra, som har ett vattenfall och löper ut i baien Port Philip, men är vid utloppet stängd al ett grund, hvilket tillåter endast åtta fots djupgående fartyg att uppkomma till staden. Ångfartyg hindras likväl icke häraf, och administrationen i Ny-Sydwallis harfl redan utrustat ett sådant till reguher fart emeilan Meibourne och Sidney. Icke nog, att en mängd stenhus äro bygda och gator sten-3: lagda; man tänker redan på anläggningen aft en ny stad vid hafsviken, som skall föra namnet William-Tuwn, och tjena till hamn för Melbourne. Förslaget att kolonisera Falklandsöarne, som redan 40 ar varit å bane, är äfven nära sitt utförande. Man vill a dem grunda en anläggning, som kan tjena de tili C2p Hurn och Söderhafvet bestämda fartygen till hvilvpunkt och bespara dem nödvändigheten att söka Rio Janeiro. Dessa öar åro ännu så godt som öde, reklameras af Buenos-Åyres, men intetdera bjuder något hinder mot engelsk verksamhet. Ewt hompani till kolonisation af Pori Na-3 tal på Afrikas sydöstliga kust har äfven bildat. sig, och den belägenhet, i hvilken emigranterna fran Cep försatt denna trakt af Atrika har! tvungit både Eng. regeringen och guverneman. etåj på Cap, att icke längre motsätta sig eller vägra dess kolonisation. —L — — Wiener-mode — högst vigtigt för hercar. En ofantlig förändring bar inträffat. Polisonger — diplomatiska så väl som icke-diplomatiska hafva helt och hållet fö svunnit. Barberarne fa 8 LAR Aa Alena ån