Aftonbladet – 31 maj 1839, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: TILL JENNY LIND. Jag siod framför en käl!as våg Och i dess djup jag himlen såg Med Englabilder från det höra — Den källan var en flickas öga; Och flickan? . . Jenny! det var Du, Hvars lof min lyra klinger nu. O, hade jag Din egen tunga, Jag skulle bättre Pig besjunga! Du ticka tjuserska, hvars röst I lågor tändt hvar ynglings bröst, Hvars oskuldsbild, hvars känvslors värma Lärt sjelfva ålderdomen svärma! I lunden förr jag fann min ro Vid turturdufvans gröna bo; För mina älsklingar i dalen Jag glömde då theatersalen. Men dufvan nu ur lunden flytt Och till en qvinna sig förbytt, Som lockar mig, alltjemt betagen, Bland diktens barn och bland behagen. Förlåt mig, Jenny, smickrarns ton! Jag står vid Blygsamhetens tron; . . Men sanning bor på skaldens tunga, Och sanning får ban äfven sjunga: Ack, hörde Du en enda gång Din sämma i 4gathasa sång, När bon sin dröjda älskling kallar Från möckrets svek bland skogensz tallar! Och såg Du framför korsets fot Alicca vid afgrundsandens hot, När jorden darrar under skriken, Som höjas ur de fallnas riken! Du skulle då ej fråga mig, Hvarför hsart öga söker Dig: Olym, ens strålar, hvar de falla, De locka, de förtjusa alla. Men källan, som mot hiralen ler, Sin egen himmel icke ser; Och Bisgsambeten ej betänker Hur dubbel fägring hon sig skänker. Lef lycklig i Din oskudsverld, Der giftet uti tidens flärd Till denna stund ej vågat blandes Med luften, som Ditt väsen andas! Och tjusa med Paminasa dygd, Beständigt skön, Din fosterbygd — En dufvopost åt konsten vorden Emellan bimmelen cch jorden. O, ljuf är konrstnärns lott ännu, När han bland rosor går, som Du, Per ärans nektarkällor brusa! Men akta — drycken kan berusa! Hur lockande är flärdens makt Med sina smycken, med sin prakt! O, vill Du fram till målet kinna, Så blunda — Jenny är dock qvinna! Och vandra vid naturens hand, Som tände Dina känslors brand, Och lärde Dig Dia konst att sjunga Med näktergalens ljufva tunga. Då skall i ofördunklad glans Du binda på Din äras krans, Och nordens tacksambet Dig kröna En gång till Drottning I det sköna. H. 8—g. nm —LL Ut!ändska litteratur-notiser. Ibland de lycl