Aftonbladet – 30 maj 1839, sida 3

en angripande, om man annars får tro ett nyligen utkommet arbete: Ett ord från Amerika till England, hvars författare, ehuru han yttrar sig fiendtligt mot slafveriet, likväl påjagligen ställt sig i motpariiets leder, blott för att med desto större framgång: tala till fromma för sitt eget. Iuteressant är? att se, huru denne författare bistoriskt förklarar uppkomsten al de minga i Nordamerika existerande associationerna. Efter en inledning, rörande nya Englands tillstånd före revolutionen, då men ansåg staten liktydig med kyrkan och grundade den förra Jiksom den sednare på bibeln, hommer ban till volantary principle och de derifiin bäörledda töljder för staten. Skilsmessan meilan khyrha uch stat frambringar,, säger han, förenibg med några andra orsaker, en ny,ilbistorien hittills ubekant art af samhällsorganisation, al betydelsefull och fruktansvärd karalkter, en organisation, som inom en trettio år fulikomligt förändrat religionsväsendet i Nordamerika. Seden att bilda sällskaper, för religiösa uch välgöras. det ändamål, är så oberoende, att staten ej kan åtkomma den, så mäktig, alt staten ej han bekämpa den, så allt genomtängande, att dex omfattar staten sjelf i dess individuella delar. AntiSlavery-Sucieiy, hbewäörker samme författare, är ett imperium in tnperio (cn stat i staten), en sjelfskapad makt, svm utsn ansvarighet regerar sig sjelt, bar sin chef, sit kabinett, sin lagstiftande makt, sekreterare och undersckreterare, underordnade sgenter, samt ett klompliceradt och väl inrättadt operatiunssystem; den uppbär och disponerar pengar och sträfvar att intaga hela fältet af det Förenta Staterna tillbörande rättsgebiet, :amt att så snart som möjligt deröfver utbreda sig., Allgemeine Zeitungs korrespodent finner likaledes Abolitionisternas makt mycket fruktansvärd, anmärker, att detta sällskap befaller öfver 40.000 valmän i staten New-York, anser statens bestånd oåtshiljeligt förbundet med negerslafveriet, och sällskapet alltså högförrädiskt mot detta bestånd, simt fäster uppmärksamheten derpå, att detta sällskap alldeles tillintetgör kongressens beslut, att frågan om slafveriets upphörande skulle nedläggas. Man ser häraf, att korrespoendenten så väl som författa en tillhöra det parti, som af nit för slafveriet önskade att göra detta till grundelement i staten och stärpla allt bemödande för dess afskaffande till högförräderi; men man ser tillika, ait den lilla hop fromma entusiaster,, som först vågade omgås med den pförrädiska, tanken att fullborda hvad Franklin redan på sin tid ansig så högst nödigt, Nordamerikas befrielse från slafsystemet, förstärkt E till en grad, hvars styrka, med nödigt afi drag för ölverdrifterra i en partiskrift, temligen riktigt anvilves af motpartiets nödrop. Huruvida Aboliionisterne skola lyckas eller ej, vilja vi ej här försöka att afgöra; allt hvad man derom ävnu k:n augurera är, alt en god sak troget bearbetsd ci gerna faller, samt att entusiasmen, som är inskränkt till några få, snart med sig förenar interessena. Lärorikare än alll annat uti den citerade korrespondensartikeln är förf:s och korrespondentens metod att förvandla associationerna till högförräderi.n Den hbiottar Gen, :f minga ej bemärkta, despotism, som döljer sig bos den ätven här i landet beprisade maximen, att interessena böra regera. Det är nemnligen äfven för den ytligaste bekantskap med den nordamerikanska demokratien klart, att dernz: måste tillita hvarje medborgare, alt utan ifveiträdelse eller kullkastande af bestående lager cch iustitutioner, sträfva att hesrbeta tönkesötten, för att en gång genom deras makt på lvglig väg åstadkomma en reform. Detta är hvad Abolitionisterna i Ameriba, hvad nykterhets-föreningarne, sällskaperna för folkundervisningen, Öe. Sc. i Europa göra; om de för sitt ändamål begagna passionerna eller sjelfve äro fanatiserade, så är detta ett missbruk, hvilket icke bör upphäfva brukets frihet; det sednare vill icke förorätta intressena, utan blott i sinom tid sätta dem i jemvigt. Men äfven deita kunna intressenas nuvarande representanter icke fördraga; de pocka på evig makt och fordra, att intressena skola bestå och regera, huru orättvisa och förderfliga de än må vara. Sålunda sätta sig Nordamerikas slafegare emot hvarje berödande att göra det förderflisa slafveriei unmbärligt i Nordamerika, och på ——----A RR OO ——