Aftonbladet – 30 maj 1839, sida 3

— rele Redaktionen bar, uti en insänd artikel, blifvit ombedd att fästa hufvudstadens Drätselkommissions uppmärksamhet på det högst ofullkomliga skick, hvaruti bryggan vid den s. k. södra hamnen befioner sig. Om någon Ledamst af Drätsel-kommissionen,, säger Insäindaren, händelsevis skulle vara 1 bebof af et fotbad, så behöfver han endast en Onsdags eller Lördags förmiddag gå red på denna brygga, under det handeln med båtarna fortgår; han kan då med säkerhet påräkna det nöjet, att valtnet går honom öfver fotknölarna. För ganska minga,, menar Ins., säro likväl sådana fotbad mindre helsosamma; isynnerhet finnas åtskilliga fruar, som annars ganska gerna skulle sjelfva besörja sina upphöp, men nu ogerna se sin helsa blottställd, och äfven för domestikerna är det icke angenämt att få sina skor förderfvade.n Red. har så mycket mera ansett skäl att i korthet omnämna denna anmärkning, som vi mer än en gång varit i tillälle att öfvertyga oss om dess riktighet. Ju äldre den omtalta bryggan blir, desto mer skal! den ock naturligtvis sjunka ned af sin egen tyngd. Detta är imedlertid ganska lätt alt afhjelpa genom samma enkla utväg, som blifvit begagnad vid den Åboraska siminrättningen på Riddarholmen, nemligen, alt under bryggan stuiva in en mängd tomma och väl tilltöppta tunnor, kvartill gamia tjärtunnor böra vara ganska tjenliga.