Aftonbladet – 29 maj 1839, sida 3

AMeMU MIIE dd ef MI PIM TGUUTLL, Al MAA. — UC U uttröttlige och outtömlige Marmier har utgifvit första bandet af sin historia öfver litteraturen i Sverige och Danmark. Journalen, som förkunnade detia, hade likväl den modestien att finna titeln något anspråksfull. —— — Kalolicismens nävvarande bemödanden. Ett af de märkligaste tidens tecken är katolicismens ställning och närvarande bemödanden. Den a:ltid verksamma, vä! disciplinerade, fina och aldrig uttröttade andliga hicraikisn, som, under ödmjukhetens och gudsfruktans yttre larf, systemaiiskt arbetar på verldens återliggande under sitt Väte, tyckes under den 74-årige påfsen Gregorii XYVI:s anspicier och midt under de politiska stormarna fått mera fart än någonsin. På mångfaldia ställen i det protestantiska T:skland och Schweitz har det !yckats den, att sätta den okunniga massans passion i rörelse för sina ändamål. Peras missionärer arbeta hemligt och uppenbart i alla länder på proselytmakeri, och resultatet af deras bemödanden kan mean döma till af de utvidgade tem;el och kyrkor, som tid efter annan uppstå, der denna religion förut icke väl varit tolererad. Sålunda är för närvarande en subskription öppnad i London till en katolsk kyrka, som, eftler beskrifning, lärer komma att täfla med de praktfu!laste tempel, som byggdes under den allena sa!iggörande Eyrkans maktperiod. Den kommer att uppföras i vestra ändan eller den förnämsta delen af staden, i Göthisk stil, och är beräknad att rymna 40 000 persener. Koöstnaderne äro upptagva till 450 060 L. St., nära tre millioner Räår. Förmodligen för att sätta subskriptionen i fart, hade man ock sökt utsprida, att påfven sjelf sku:le komma att inviga den nya kyrkan. — Förfärlig verkan of fanatism. Från Wintertrur skrifves af den 5 M-j Klockan 5 denna morgon märkte tvenne iesaude på vägen till Frauenfeld en ganska sark iök uppstiga från ett vid sidan om Rauchegg beliget litet hu; snart ble!vo de gjorda uppmärksamma derpå genom gälla jemmeriop från en qvinna, och då de skyndade till stället, framstä!lde sig den rysligas!e scen för de förvånades blickar. En man af omkring 50 äs ålder satt festbunden vid en stolpe på en hög starkt upplågande vedträ cech risqvistar; e!den förtärde jus! tågen, hvarmed den olhycklige ef er sin bekänne!sa self fastbundit sig, och frigiorde honom således f an sitt båt hverpå han redan en fjerdedels timma uttårt dödsqvalen. Mer än hälften af hans kropp var Ö bräns, men änru befann sig detta offer för reliviöstsvärmeri trots dessa afgrundsmarter, i full savsning, och slutade först framåt aftonen sin iemmer fu:la tilivarelse. Den olyeklige: namn var selen, han hade varit municipal-embeteman i Netienberg och kini för en för öfiigt ärlig ech klancerf.i tefvad. Likasom månesa andra, hvilka den jordiska lyckan flyr som den flytt honom, kasade han sig på sektväserders förderfliga mysticism, förnämlicast på sin bustus ingifvelse. hvi!ken stod i förbindce s23 med de ryktbara så kallade cMariunwirlktrötbierra. Hen tilstod att han genom ekonomiskt obes änd ech dess, utom förtrif.ande om sin salighet, blifsit bragt på den tankar. att taga lifvet af sig. Denra morgon hade han ifrit bedt Gud, men trott siz icke blifvit bönhörd. Derpå hade ban sjelf hojsamlat sitt bål vch med fyra torrvedstickor sitt eid derpå. — Stert ltjufband i Bremaon. Redan i fiera år bade från Ame ikarska handeisplatser klagomål iniupil till Bremen de öfver, att de från denna stad utforpassade varor icte riktiet arkormmit. Man kom slutligen på den förmodan. av u der farten häiifrån till Bremerhamnen varorna Ilif öppnade ech burtstulna. och i allmännr a tidnin, ar ria piordes ätstilliga förs!sg til förekemmande af vidare stölder. Hel nyligen upptäcktes rågra at tjufvarne, hvilka voro i begrepp att sälja silkesstrumnor till ett gansia obetydligt pris. Polis:n enelide genast husvisitaticner; I flera bus funns varor, och ficra tjufvar, så väl karlar som qvinzor häktades. Redan första dagen steg de arresterades antal till tjugu. — Persiska utomordentliga sändebucet i Paris Hussein-kabn har till Ludvig Filip vid en rrivat gudisns öfserlemnit sin monarks siäntier, bestående af on med äch stenar prydd damaschener sabel, sem fira iersiska monarker busit; tvänre manuskripter med miniatur målningar, dt cna, den familia berön da akorungarnas bot, den andra ett nyare arbete al Saadi, roet och moralis ; samt 46 indiska shawlar. — Ferm expedition. (Anekdot), Esudsböfdins gen Baron Ravyalin hade en betjent, som han utnämnde till Länsman. Denne förblef occk i sin förra tjerst, till dess han skulle tillträda den nya. Under tiden kom ban på et kalas tilisamman med flera avdra Lärsmän och föreslog, inter pocula, att få dricka afarbrorsskå med en gräbärsman, vid namn Å., Länsmwännernos ålderman. Denne vägrade; hen ville föst se om den 5ye ledamoten var aforin i expediticnen,. Imedlertid tilldrog sig, att ÅA. hade tbegöstnögot ijenstefer och blef inkallad till Land:hiflingen, för ett skrapas. Detta skedde ock med synnerligt efrevtrick; och då ÅA. sted qvar oci buesde och syntes vija förklara Sig, ehuru Landshöfdingen bedt henom gå, blef denne bet och skrek till: cfins här ivgon, som kan köra ut den kvekten?, fGenast var den nye medbrodren — fördig will bardräöcknipg, örpnade dörren, grep delinqventen i kragen mel ra hancen och lät foten så kraftigt och välbersi n,dt understödja handens å gärder, att Å. icke yirste ord utaf förr, än han läg wid trappans nedia ända. Den muntre befordraren af den hastiga resan lutade sig då öfver ledstårgen, tittade nedåt och frågade: cär jog icke ferm i expeditionen ?. Fortsättning af insamlingen för Löjtnant von Scheele. Tsancnart DliAaA NPA. ee. är