Aftonbladet – 18 maj 1839, sida 2

rens afgång frin statsrodret föranlåter oss att meddela, sisom vi i gårdagsbladet lofvade, de båda ministrarne Melbournes och Russells tal i parlamentet, di de tillkännagåfvo denna händelse. Lord Fussell yttrade sig i Underhuset på följande sätt: aJag önskar göra Haset ett meddelande, i afseende på följden af det i går utaf den Ledervärda Baironeten Peel) gjorda andragande, beträff. nie billen fom en reglering af förvaltvingen på Jamaica. Det ligger för en dag, att detta var en bill, sem fordraide mer än vanlizt understöd, mer än vanligt förtroende, men att den f.ån Husets sida funnit mindre understöd, mindre förtroende än Hennes Maj:ts ministrar förut plågat erhålla. Det är derföre en pligt för dem, at se till i hvad ställning de, i affseende på denna biil, blifvit försatta. Visserligen är det i deras makt att öfvergå till ett annat stadium för billen och ännu en gång göra en hemställan till Huset rörande dess åsigt i afseende på densamma; men vi se ingen g-und, hvarföre Husets omdöme en annan gång skull: utslla annorlunda än det redan afgifna. Vi kunde äfven, stödda på en icke större majoritet, än den scm i går afton erhölls, låa billen komma till Öfverhuset och hemställa å! detta, att efter behag dermed förfara. Men detta förfarande med cn bill, som åt regeringen, guvernören och konseljea på Jamaica öfverlemnmr en visserligen ovanlig matt, skulle innebära skenet, att hafva påbördat Lordernes hus en ansvarighet, till hvars påläggande vi, efter mina åsigter, icke äro berättigade, efter det votum, Underbuset afgifyvit. Oss synes derföre intet annat val öfrigt, än att ålertu;a bilen, hvilket vi hållit för vår pligt. Derefter kommer nu den fiågan, om vi, sedan vi öfvergifvit en bill af så stor vigt, i afseende på Jamaicas, de Yestindiska kolbnierna; angelägenheter, och vå a kolonier i allmänhet, befinna oss i en sådan ställtir som en kronans minist:r kan betrakta såsom ti fredsstälande i afseende på dessa kolonier. Det ligger för en dig, att kronans autoritet betydligt skall försvagas på Jamaica, genom det understöd fell sådant votum af Underkuset, enligt sin verkan och intryck, gifver åt hallsstarsighetea contumacy) — ty detta är räta uttrycket — hos Housc of Assembly, i opposition mot de förslag, som emanera från kronans ministrar. Afven anser jag det tydisligt, att verkan skall gå derhän, att uti andra kolonier, der man hittills lemnat, om också icke ctt ifiigt, likväl cförvägradt, bifall till kronars önskningar, begäret skall uppstå, att hellre taga efter Jamaicas exempel, än låta bero vid hittills brukligt förfarande. Dessutom kommer ännu i betraktande, att det var vår sfsigt och pligt, att ofördröjligen framstöda till diskussion en annan kolonial f.åga, angående de vigiiga provinserna, Ofra och Nedra Canada, hyilkas angeligenheter tagit och fännu taga i anspråk parlamentets allvarligaste begrundande. Det är nu tydligt, att sedan ätgärderåna, i afseende på Jamaica, funnit så stort motstånd och blifvit bekämpade af elt så stort antal af Husets ledamöter, vi icke kunna räkna på det bistånd, som eifordras, för att bringa de Canadensiiska angelägenheterna i ordnirg. Om vi således åfortfore i förvaltningen af angelägenheterna, så kskulle ef.er min åsigt, den behöriga grad af förtroende och understöd saknas, för att genomdrifva sakerna, sätta rikets kolonial makt på spel i ett ögonblick, då kolonierna — jag vill tcke säga Hsvälva i verklig fara — men likväl gifva anledning till en mängd frågor af högsta vigt. Hiuills hafva SRennes Maj::s ministrar trott sig berättigade att kfortfira i sin förvaltning, då de i kronans och representationens förtroeude funno sitt stöd. Men jef:er förra aftonens votum anser jag mig icke berättigad påstå, att de, i den s:ora och vigtiga få Hg2, öfver hvilken regeringen nödvändigt måste komsma till slut, rönt det understöd och det förtroende från Underhusets sida, att de voro i stånd att med ifemgång fortfara i angeligenheternas handhafvande. Det har derföre, med afseende på alla dessa fomständt heter, varit Hennes Mij:ls ministrars plit, alt ingifva deras underdåni a afskedsansökningar. I anledning af det sålunda under denna session inträffade förhållande, skall jag beträda den i dylika fll öfliga väg, nemligen föreslå Husets ejournering på kort tid, för att sätta Ilennes Maj: i tillfälle att utse en ny minister, som kan blifva i stånd alt öfvertaga angctlägenheterna. Lorden slöt med tacksägelser till de ledamöter af Huset, hvilka under de 4 år, Melbourneska ministeren sultit vid siyret, understödt densamma, genom sina röster och sin med verkan. ; I Öfverhuset afgaf Lord Melbourne samma dag följande förklaring: aMylords! Jag anser för en plist, att taga första tilifälle i akt, och underrätta Edra HeriligLe tr, att, i följd af det vyotum Underbuset denna natt afgiftit, och som E. H. af parlaments-protokollet kan inhkemta — ett votam, som, churu icke omedelbart förderfligt för de åtaärder, mot hvika det är riktat, likväl, enligt illas erfarenhet, scm äro med par Iamectariska former bekant a, visar sig såsom et sådant, som gör en framgång af äg ärden omöjlig; och i betraktande deraf att dessa i der voro af Lögsta möjiiga och öfvervägande vigt, så väl i afseence på den ö, hvarom f.ågan varit, som på genomdrifsandet af de i tegge Husen med å allmäot bifall vidtagna Itgirderna för Negeremancipationen, hvilka redan framkallat så mår ga uppoffiingar; I bet: aktande äf.en deraf, att det vid deua till afgifna rotum icke blott nödvändig! definitift kommer att veka förderfiigt på utgången af dessa ätgärder, utan äfven tilräckliat bla:t och jtycligt ådagaligger en så stor brist på förtroende från en stor del af Husets ledamöters sida, att det för oss blifver en verklig omö,lighet att fortfarande förestå Hennes Maj:ts regerings angelägenheter på ett sätt, som kunde vara landet till nytta och fördel, och tillika medför omöjl gheten att träffa de ene: giska och vigtiga mått och steg, hvilka landets läge och förhållanden ovilkorligen påkalla, men hvilka, vare det mig förunnadt att tillägga, så snart de tillgripas, tfligsna hyaijo buunde fasa, i hvil M en del of detta larde hesitltnircar dot ärr vare