tidningar Ifrån Paris af d. 49, från London af d. 20 samt från Hamburg af d. 23 dennes. FRANKRIKE. Deputerade-kammaren har nu valt sin president, hvilket skedde den 46 dennes. Deua absoluta majoriteten var 246. Emot all förmodan erhöll Hr Passy 223 röster, Odilon Barrot 193, Dupin 9 och Dufaure 3. Den förstnämnde, som fått vida mer än den absoluta majoriteten, var säledes president. Hr Passy tillhör venstra ceatern och har alltid varit en bland Moleska ministerens förnäraste motståndare. Hans val är således visserligen ett slags seyer för oppositionen, emedan den visar det ministerielia partiets ytterliga svaghet, hvilket sålunda sjelli mäst förena sig om en a! sina egna fiender, emedan det fann omöjligheten att befordra några af sina vänner; men som valet är följden af en intrig och egentligen skedde emot venstra sidans vilja, hvars kandidat, Odion Barrot, tillhör den rent natione!la sakens utmärktaste förfäktare, är det likväl på silt sätt att anse som en liten triumf för de ministerielle. Sammanhanget dermed är följande: oDet nu varande hofpartiet, sisora de 221 i förra Kammaren nu mera få kallas, hade församlat sig hos General Jaquemiuot, och beslöt, efter långa öfverläggningar, skicka en deputation till Hr Passy, för att erbjuda honom presidentskapet under vissa vilkor, hvarigenom man hoppades beröfva venstra centern eu af sina förnämsta stöd. Hr Passy skali hafva svarat, att han med tacksamhet emottog hvarje röst, hans kolleger ville gifva honom, emedan sådant vore ett bevis, att de gillade hans åsigter, men att han just derföre icke kunde låta föreskrifva sig några vilkor. Detta svar var visserligen icke efter önskan, men man beslöt likväl följande dagen att nöjas dermed och välja Hr Passy, hvarvid man räknade på de doktrinäres medverkan. Under tiden hade venstra centern samlats hos Hr Ganneron, der man genosa ordentlig omröstning beslöt att välja Hr Odilon Barrot till president samt till vice presidenter Ganneron, Calmon, Etienne och Teste. I anledning af några yttranden rörande Hr Passy, herättade denne hvad som förefallit, men tillade, att han icke åtagit sig några förbindelser i auseende till hofpartiet, utan förbehållit sig att rösta med venstra centern, dock ville han heiler icke ingå några i anseende till sina vänner, utan ärnade rösta för deras kandidater endast så vida de anstodo honom. Detta tillägg väckte misstankar, och Hr Thiers sade helt oförtäckt: Ni kan icke tuilbakavisa hofpartiets röster; dessa blifva de som välja er, vi understödja er icke, och ni kan endast blifva vald emot oss icke genom oss. Man vill bilda, en majoritet, hvars kärna de 294 äro, och till hvilken de doktrinäre vilja sluta sig, om de kuina förnedra sig så djupt, och som dertill kompletteras genom enskilda medlemmar af venstra centern. Jag begriper val, att man söker återställa det Moleska kabinettet genom Hr Molts vinner, men jag begriper icke huru man vill sammansälta det med dess förnämsta motståndare. Sådant vore det sämsta slags politik och den jämmerlivastebelägenhet; sedan en månad är en intrig i gåpg och jag angilver den öppet inför hela landet! Denna intrig segrade imedliertid, som man sett, och de ministerielle triumferade bögljudt öfver den påstådda försoningen emellan de olika partierna. Triumfen blef likväl icke långvarig, ty vid valen till vice presidenter föllo dessa på Hrr Cunin Gridaine, Calmon, Teste och Etienne, hvaraf blott den förstnämnde är ministeriel!, samt vid sekreterarevalet, på Irr Bignon, Havin och Dubois, hvaraf de tvenne sednare tillhöra oppositionen. Den fjorue i ordningen fick ej absolut majorite: och dess val återstår således ännu, men man anser för gifvet, att det faller på en ledamot cf oppositionen, hvilken imedlertid redan at åtta val behållit öfverhanden i fem. Resultatet af allt detta är, att ministeren äfven med de doktrinäras biträde får troligen ingen, men åtminstone säkert en ytterst svag och opäölitlig majoritet. Också berättas det, att man hörjat göra Hr Thiers anbud att hilda ett kahinett. National berättar, som ett bevis på hofvets oro och fruktan, att Konungen den 17 ärvade fara till Nenvilly, och att vagnen redan kört fram, men hvilken åter blifvit börtskiekad of Fr