— Medan här i hufvudstaden nu någon tid varit tyst och fredligt för tryckfrihetsaktioner, har staden Fahlun varit vittne till en sådan, hvars utgång tillkännagafs i Fahlutidningarna med gårdagsposten, och väckte så mycket mera bestörtning, som vi hittills knappt observerat detta tryckfrihetsmål. Förhållandet var, att uti Fablu tidning, hvars ansvarige redaktör är Boktryckaren Huidberg, hade den 2 Mars influtit en artikel, undertecknad rättsökande, och hvilken började så: Till upplysning för Stora Kopparbergs bergslag, lemnas huru Bruksinspektoren vid Avesta förfar, nemligenqa — — — hvarefter förekommo åtskilliga angifvelser om egennytta, såsom att Bruksinspektoren skulle lätit använda brukets arbetsfolk till dagsverken å sin egendom, utan att derför godtgöra bruket, m. m. Bruksinspektoren vid Avesta, Hr Kramer, stämde nu Hr Huldberg. Denne, som af oeftertänksamhet icke hade observerat det vådliga i artikelus syftning, hade intet annat all säga till sitt försvar, än att då Inspektoren ej blifvit uttryckligen namngifven, kunde det menas så väl någon Inspektor från fordna tider som den närvarande och förklarade nu bestämdt, att ban, Ifr Kramer, icke menades. Denna förklaring hjeipte honom likväl icke, i anseende till uppgiftens bestämdhet till tiden, utan Juryn. fällde, och derpå har Rådhusrätten dömt Huld-berg till ärans förlust, tolf dygns fängelse vid vallen och bröd samt offentlig afbön. Om beskyllningen var af en svår beskaffenhet, så kan man likväl också säga, att ansvaret blef det hårdaste, som ur lagen kunde framletas, och att då svaranden inför rätta återkallat beskyllningen, så hade Inspektoren varit tillräckligt hämnad medelst afbön och böter. Imedlertid hade Huldberg just icke förut bidragit att stämma Rådhusrätten till undseende, då Fahlu Tidniag länge hållit strängt efter Borgmästaren för innehafvandet af magistratssekreteraretjensten, m. m.