I PR RR 00 TA VIE us a UTVLTJVA OFF ULTUUVIA SR UIIV ff VISA XY -j hafva vunnit någon serdeles framgång, om icke KoI seritz vid denna tid blifvit bekant med bokhandIlaren Franckh och medicine studiosus Hardegg. ( Hardegg och Franckh hade blifvit bekanta i Paris. Här besökte de båda det bekanta sällskapet les amis du p-uple, (folkets vänner), och trädde i närI meste gemenskap med flyktingarne från Göttingen, ID: Schuster, Dr Ahrens, Rust och Diez. Med desså ingingo de förbund, att af alla krafter arbeta i på Tysklands republikaniserande. Med föresats att uppfylla den ingångna förbindelsen, ätervände de båda i början af är 4832 till Waärtemberg. fari degg vann snart tvenne vänner och anhängare, apoitekare-lärlingen Mayer i Täöbingen och målaren Gross. Franckh gjorde deremot vid Hambacherfesten bekantskap med Dr Wirih, 8 SiebenpfeifI fer och Franz Strohmaier, men isynaerhet med Dr Gärth i Frankfurt och professor Kaöbel i Diärkiheim. Efier hans återkomst till Wirtemberg gjoride gördelmakaren Born d8 båda hufvudmännen, I Franckh och Koseritz, jemte deras försämsta väni ner, bekanta med hvarandra. I stället för de förra samtalen började nu ordentliga rådplägningar, på i hvad sätt man säkraxt och snarast skalle kunna revolutionera Tyskland. I November 4832 kom Knöbel såsom emissarie från demagogerise i Frankfurt och Hessen, till Stuttgart och Ludwigsburg, och vid en förnyad sammankomst derstädesskom man öfverens om ett igenkännings-tecken för de invigde, som skul!e unuderhilla den revoluticnära gemenskapea emellan Wirtemberg och utlartet. (På ordet aFörbunds-församlingen, uttaladt unger det pannan vidrördes med handen, skulle såsem lösen följa: acman säall handla.) Franckh företog nuffera resor, för att befordra föreningens ändamål, isynnerhet till Darmstadt och Frankfurt, der ban allii semmanträffade med Dr Gärth. Afven i sjelfva: fYärtemb rg gjordes många försök att stämma delägre folkklasserna för revolutionen, såsom af Lobhauer, som för öfrigt redan i September 1832 rymde till Strasburg, af hans vän litHografen Maltc :iStuttgart, af bröderna Edward; och Herman Sctmidlin samt de förut nämnda personerna. För öfrigt synas dessa (till och med broschyren medgifver detta på visst sält endast och:förnämligast hafva haft till mål för sin verksamhet, att man bordorsöka, med uppoffring af allt, trygga Waärtemberga-statsförfattning, i fall densamma skulle hotas med tillintetgörelse genom förbundsförsamlingens besiut, såsom man då befarade. Zårdegg bearbetedeimsllertid bönderna, isynnerhet igramskapet af Tirbingen, hvarvid hans vän Meyer var honom bebjeiplig. Nya vgskrifter krinspriddes, i synnerhet eTysklands pånyttfödelse (sannolikt af Dr Färth), acAterljud af Tyska folkröster. (af Herold); och Sanning , drgd och rätt, (af presten Juch). MHardegg föranstaitade en sammenkemst i Löohgau, för att dels:bringa de likasinnade hvarandra: närmare, dels för att öfvereaskomma om medien att sätta deras pianer i verket: WVid denne: semmankomst voro dock icka-alla likasinnade närvade, ibland andra icke Koscoritz och Franckh: Följande dagen-samlades huitudanförarne i Luidvigsburg hos Dern, och här fattades 4et beslut attbörja revolutioacn i Wirtemberg, s snart någon gynpande kändeise inträffade, som kunde bringa sinpena i jäsning (såsom en revokation i Frankrike eller något förbundsbes!uz, som väckte upnsecade) och man kande göra sig förvissad om bisiånd utifrån. Koseritz uppgjorde genast en plan för myteriet bla trupperna, hvarigenom folkeat skulle bringas till uppror. Dea:bestot doi, att appvigla den lilla garnizonen på Asberg, att bemiktiga sig det der bogntliga artilleriet o. s. vy. och att intaga en ställning emellan kruttornea vid Ludwigsburg. De båda igfanteri-regeiagnterna i Ludwicsburg ville han genom de sammansvurae underaoificerarne vid midnatstiden låta föra ur kaserner, uppställa dem emellan olitudeoch Leonbergergortem, samt låta stadsportarne att dem AMesättas. iMiccrarne skulie arresteras och, i:händeise al matstånd, nedskjutas (isynnerhet Hade Keseritz ett godt öga till sin reg2mentschef, cen han hatade. Dorefter ämnade han att låta andra ryttare-regemeantet stiga jun bäst, och låta besätta dess kasern genom infanteori. Bet första ryltare-regementets kasern skulle stickas i brand, emedan Kosecritz ioke litade på detta regemente, och guvernören skulle arresteras af stottsvtakten. Sedermera ämnade? han, i förening med de bönder, som imeliertid ankommit, storma arsenalen och utdela vapen. Derefter skulle man marchera på tuttgart, ty äfven der räk. nede man på underofficerarne, och, understöda af i dem, ville Koaseritz gå löst på stottet, för att beI mäktiga gig konungens person. — Franckh hade i jmedlertid personligen aftalt med Dr Gärthb, Dr I Weidig, Br Hundeshagen och andra utlänningar, loch d. 2 Februari 4853 skulle en sammankomst äga rum vid Waärtembergska gränsen, för att öfI verenskomma med utlänningarne om tiden för reI volutionens utbrott. Men d. 30 Januari blef Hari degg och d. 4 Februari Meyer arresterad i TäöbinI gen, och Franckh ilade nu till Mannheim, för att genom IKnöbel underrätta de utländska samman svurne om sakernas ställning. Vid återkomsten till Stuttgart blef äfyen han d. 9 Febr. arresterad. I — Nu började en ny epok, Koseritz egentliga samj mansvärjning. Den 4 Mars 4833 kom juriskandiI daten Fr. Breidenstein från Homburg till LudwigsI burg, legitimerade sig såsom utskickad från Dr Gärth, och begärte en sammankomst emellan WirI tembergarne och utlänningarne. Denna sammankomst ägde rum i Schluchtern, en Badisk by vid Heilbronn. ÅA ena sidan Koseritz och Dorn, å den andra Dr Gärth, apothekaren Trapp och den a KE Ta