Aftonbladet – 25 april 1839, sida 1

UTRIEES-. FRANKRIKE. Valintriger och ministirens neåcrliag i Kammaren. Vid Deputeradekammarens fortsatta granskning af valen kom man, bland andra, till Amirail Rosamels. Denne hade blifvit vald på tvenne ställen, nemligen i Toulon och Arbut, men derefter utnämnd till pär, så att han icke begagnat någotdera. Granskningen af valet i Ambut var således egentligen blott en formalitet. Hr Dupin uppläste imedlertid en skrifvelse från valmännen och en från oppositions-kandidaten Hr Molin, hvari klagas öfver de intusger, man härvid tllåtvit sig. Bland annat meddelades ett bref från Underprefekten till en tjensteman, hvari man öppnade denne utsigten tiil ett hederslegionskors och en pension, om det lyckades honom att genomdrifva Rosamels val; vidare endra bref, hvari platser e bjödos valmännen om de ville rösta lör den sistnämnde, hvaremot de embetsmän hotades med afsättning, som voterade för Molin. Dessa bref väckte mycken sensation inom Kamruarens särskilda partier, hvilka på flerfalldigt sätt till kännagifvo sin förtrytelse. Den provisoriske ministern Gasparin sade, alt regeringen ogillade prefektens förhållande och hade regan kallat honom Mill Paris, för att ställa honom till ansvar. Han hade den 7 bordt afresa från Clermont. Hr Piscatory anmärkte, att ett sådant handlingssätt borde strängt beifras och föresleg derföre tillsättandet af en special-kommisSiou, som gemensamt med ministrarne borde undgersöka förloppet. Fiera röster ropade nej, och 2ndra jal Detta förvirrade larm stillades likväl genom Odilon Barrot. cDet är tid,4 sade han, att görra ett slut på dessa debatter, som äro ea skam för Kammaren, och att göra det genom konstitutionelia medel, de endasom öfverenståmma med kammaren och landets värdighet. Hvad fördel har väl regeringen hemtat af dessa oförsvarliga tillställningar, som bedröfva hela Frankrike? Icke ens framgången har legitimerat dem. Inom hela landet råder en reaktion, en allmän förtrytelse; det har högt uttalat sig till förmån för sina cmbud, och bar gjort det, icke i trotts af reZerirgens machinationer, mntan just för det hon tillåtit sig sådana. — Hr Fulchiron ropade nu: till frås gan! men venstra sidan svarade honom: tig! Hr Odilon Barrot fortfor och understödde Pisca, torys förslag om en undersökningskommissiong