Aftonbladet – 24 april 1839, sida 8

HEGEL OCH HANS TID. M:d afcernde på Goethe. Till upplysning om Con närvarande Philosophiens väsendtlisa beskaffenhet och förhållande till tiden, af Carl Friedrich Gösehel. Öfversätltring af Carl Julius Lenström. (b. 4 Bär 46 sk. banko ) . Om man tänker sig tillbaka en 30 år och i minnet återkallar alla de hvälfningar, vetenskaperna, icke blott i afseende på volumen och innehållet, men hufvRdsakligast till formen, till systemernes uppställning och omfattning, updergått, så finver man snart besarnad den gamla satsen, som upphöjer philosopbien till vetevskapervas recentinna (regina seieptiarum.! Kvappt gifves det en vetenskap nu för tiden, vid hvilken fråga icke uppstår, huruvida den hlifvit behasdlad efter Kentiska, Schelliegska eller Hegelska grundsatser, och verldsbekant är det inflytande, Schellings systeme ntöfvar på natutvelerskaspereas skick. Redan inströmma Hegelska skolans ider i alla vetandets grenar, och utveckliegem 3f nya systemer, nya åsigter, nya kombirnationer är i Tysklard umder fullt arbete, ja, i sielfva Sverze erfara vi symptemerna här dagligen i de vva ider, våra tidningar och lärda tidskrifter utkasta, och ikväl känner silmänheten här Hegel knappt till namnet. Hars system sypes dock egnadt alt, mer än npögot annat hittills kändt, påkallas der allmänna uppmärksamheten; ty bvilken pbilesophisk lärobyggnad har väl förut, såsom fenna, lofrvat återställa uppenbarelse och philosephi, tron och vetandet, religionen och förnuftet. till follkomlig harmoni? — Ref. veterligt, har örnu intet philosephiskt system tilltrott sig kunna leda i bevis, icke blott uppenbarelsers vögdvändigbet, uten äfver rödvändigheten, d. v. s. förnuftsenligbetenr, af dess bögeta mysterier och göra dessa begripliga ur förnuftels egra inneboende Jacar. En philosopbi med sådana löften och sådana resultater förtjenar otvifvelaktigt att blifva könd, fteinstone till sina grunddrag, af hvarje merniska, som bar pågon kallelse att följa med sin tids framsteg: vär dertill kommer, att derna philosophiska lärobyggnad. äfven öfver ämnena för dagens betaste strider, invebåller upplyeningar. som måste vara välkomna för hvar och en rättsinvig och fredälskande medlem i saxwchället, så tror gig Ref. på goda skäl kunna rekommendera ofvanstående skrift till den tänkande aljmärbeters uppmärksamhet, så mycket mer, som dess författare, Hr Prof. Göschel, bar i sin magt de stiters och ramställmingess resourses, sem kunna vara nödvärdiga att ge begriplighet ech intoresso åt ett i sig sjelft hårdsmäilt nap. Bokers Kapitelrubriker äro följarde: I. Omsigt, — IH. Iosigt, — III. Utsigt, — IV. Försvar. — TITANG. 4 Barnet och Lejonet: (Novell af Goethe.) — 2. Hegels biographi samt en kort öfversigt af hans system. — De clika rigtningarna inom den närvarande Tyska philosophien. — 4. Biograpbi och karakteristik öfver Goethe.