OOenNaller Augsourger Allgemeine Zeitung en i närvarande stund gZanska intressant artikel, hvilken vi här nedanföre i öfversättning meddela: . Det stormmoln, som stod hotande på himlen i Öster, har, efter all sannolikhet, brustit löst, ingen diplomatisk konst förmådde besyvärja stormen; från alla håll har man belyst saken, och af alla belysningar har omsider blott den enkla sanningen framstått såsom resultat, att Mehemed Ali icke mera kunde uthärda data fredstillstånd, som uttömde hans krafter, utan måste antingen bryta löst, eller ännu på sin höga ålderdom se det verk, för hvilket han lefvat, tillintetgjordt, måhända, såsom Ali Pascha af Janina, lemna sitt hufvud, för att uppspikas på seraljens murar; ty aldrig kunde Sultan förlåta den man, som beröfvat bonom nära hälften af hans rike, och bragt den andra hälften till branten af en afgrund. Detta är i korthet förhållandet emellan Porten och Mehemed Ali. Mera invecklade, mera nedgräfda under diplomatiska intriger äro de europeiska makternes förhållanden till hvarandra, i afseende på denna fråga, i synnerhet Englands och Rysslands, hvilka, allt efter omständigheterna, gingo offensift eller defensift tillväga i sin politik, då deremot Österrike, den tredje makten, som hade ett omedelbart intresse att vårda, i följd af sin hela ställning, uppträdde förmedlande, och, så länge som möjligt, sökte bibehålla status quo. Ju närmare upplösningen imedlertid nalkades, desto mera måste denna makt närma sig England, då blott bibehållandet af det bestående, men aldrig turkiska rikets förstöring eller förvärfvandet af några osäkra provinser, kunde utgöra dess fördel. Afven Ryssland gör man orätt, om man rent af beskyller denna mekt för att vilja eröfra Turkiet; hvad Ryssland vill och måste vilja, är, att utöfva ett öfvervägande initlytande i Konstantinopel; UU faut que jaie les cles de ma maison dans ma poche ), sade Kejsar Alexander till Napoleon. Utvecklingen af handeln och åkerbruket i Södra Ryssland, besittningen af de asiatiska provinserna, Rysslands handel i Asien, allt detta beror deraf, att icke någon fientlig flotta kan efter behag intränga i Svarta Hafvet. Kan Ryssland vinna denna trygghet genom en traktat med Turkiet, såsom försök gjordes med fördraget i Chunkiar-Skelessi, så behöfver Ryssland icke taga i besittning denna nyckel till Svarta Hafvet, och utbredandet af Rysslands inflytande och handel i Asien är tryggadt. Men just denna traktat i Chunkiar-Skelessi har blifvit tvisteäpplet; den har helt och hållet ryckt slöjan från Rysslands sträfvanden; den hotar Englands handel i varta Hafvet, i synnerhet den öfver Trapezunt med Persien, och sedan denna tid hafva Englands mått och steg emot Rysslands kringeripande inflytande i Asien blifvit mera bestämda. Officerare och underofficerare, ur den anglo-indiska armen, skickades då, under befäl af öfverste Passmore, till Persien, och Sir Henry Betbune sökte allt mer och mer befästa sig i Abbas Mirzas gunst, för att begagna denne prin8, som var förbittrad öfver de nederlag Perserne lidit af Ryssarne, såsom ett verktyg emot Ryssland, och gifva honom dugliga medel i händerna, medelst trupper, disciplinerade på europeiskt sätt. Men redan Abbas Mirza hade, uppmuntrad dertill af Ryssland och af erfarenheten undervisad om detta rikes öfvermakt, företagit ett tåg till Khorassan och emot Herat, för att i Öster från de vanmäktige Afghanerne och Usbekerne söka återvinna, hvad Persien i Vester måst afträda till Ryssarne. Lyckan gynnade Rysslands planer, den genom rik erfarenhet mognade Abbas Mirza dog, och hans son, den unge Mohammed Schah, blef efter sin farfar Feth Alis död ett lätt byte för Rysslands inflytande, och ingick med vida mindre återhåll, än fadren, i Rysslands planer. Denna sednare makts inflytande i Persien och Turkiet måste ömsesidigt understödja hvarann; om hon ligger under i Turkiet, så är det omöjligt att våga sig långt i Persien, emedan man blottställer högra flanken genom förlusten af herraväldet på Svarta Hafvet; om Ryssland förlorar inflytande i Persien, så kan en af Engelsmän anförd persisk armå sätta Rysslands mahomedanska provinser på andra sidan Kaukasus iuppror, och göra ett ryskt krigståg emot mindre Asien omöjligt. Rysslands svagare punkt, den, som åtminstone är vida mera utsatt för ett anfall, är den åt Bosforen till, ty Ryssland kan icke utan krig tvinga Porten till fullkomlig undergifvenhet; derföre sökte det att bereda England förlägenheter från persiska sidan, och gynnade på allt sätt tåget emot Herat. Här förde de båda makterna ordentligt krig mot hvarandra, fastän under främmande namn, ty inne i staden kommenderade engelske officerare, utanpföre hos de belägrade, ryske. Vigten af Herat, då man vill företaga ett infall i Indien, är så stor, att generalguvernören i Indien genast, vid underrättelsen om belägringens gynnande fortgång, samI mandrog en armt och förklarade sin afsigt vara att intränga i Afghanistan och att undsätta Herat. För detta ändamål skulle den gamle 70:årige Schah Schudscha åter uppsättas på Afghanistans thron. Men underrättelsen, att Engelsmännen skulle föra krig på andra sidan Indusfloden, uppväckte alla dess gamla fiender i Indien; Nepal och Birma hotade med krig och i det inre af Indien visade sig högst farliga symptomer. Då inträffade, såsom en oväntad lycklig händelse, upphäfvandet af Herats belägring, hvartill Mohammed Schab tvangs, såsom det synes, mera genom det stigande missnöje! inom hans armt, i synnerhet bland de store, än genom de heläcvradec tanperhet, tv han behöll i