Aftonbladet – 15 april 1839, sida 2

att upptaga dessa rättelser. — KONSTOCIiT TEATER-NOTISER. Slutet af förra veckan har lemnat musikvännån ett par intressanta aftnar. Hr DAubert rättvisade genom sin violin sistlidne Fredag den fördelaktiga tanka man fattat om honom, oeh ehuru vi måste bekänna att de, som velat sätta hans talang emelian Wolfs och Saintons, uppskattat den nog högt, är han likväl ett ganska godt stycke på vägen och skall, med tillfälle att ofta höra de första utländska konstnärer, en dag ofelbart kunna intaga ett utmärkt rum uti konstveriden. Hans spel är verkligen musikaliskt, hars ton mjuk och smekande — dock icke så som Wolffs. Att utföra de variationerna af Beriot, som han gaf, är ganska svårt, och att utföra dem så, som han gjorde, fordrar redan konstnärens förmåga. FAME Vg — I Lördags gafs på Kongl. teatern en blandad konsert och spektakel för teaterns pensionskassa. Den herrliga ouverturen till Shakespeares midsommarnattsdröm, af Felix Mendelsobn Bartholdy är en af de mesi malande och luftiga fantasier, man kan få höra; allt enkelt och fattligt, och ändock wcriginelt; man tyckte sig vid åhörandet deraf vistas, iche i den instängda ned lampor belysta teatersalongen, utan i den fria naturen i en af dess högtidsstunder, en sommarqväll, då sinnet angenämt berusas af luftens och skogens doft, blandadt med foglars driller och insekternas surrande. Nonetten af Spohr förekow oss deremot ganska klen, men kanske äre vi, som i allmänhet icke anse Spohr för något stort sompositörssnille, härutinnan partiske. Så myeket intressantare var det att se och höra mamsell Jenny Lind uti Herolds Marie. Hennes spel der på en gång hänför och söndersliter. Äfven den mest teatervana åskådare ryeker hon ned sig fill fullkomlig illusion. Förnt sjöng hon äfven en aria ur Fidelio, ett i jemförelse med den sista pjesen mindre märkbart stycke, — Vi kunne icke undgå att förnya den anmärkningen, huru orätt det synes vara, att på detta sält anstränga denna talang. Fuanos då icke flere som kunde sjunga denna afton? Hvarföre kunde ej fru Gelhaar eller mamselt Widerberg få låta höra sig? Ur Sällström var vid utmärkt god röst i Marie, hvilket visar nyttan al att fi spara sig jiitet emellanåt. EEE soFröken Jolaenna von Schoultz, soma nu är stadd på resan hit, från Christiania, har sistl. Onsdag gilvit en konsert i Carlstad. Wermlands tidning, som utgilves der i staden, inne håller i en artikel åtskilliga detaljer om hennes nvi fullbordade fleråriga konstresa, hvilka äro af ett för henne högst smickrande innehåll, och som vi, lemnantde några delar deraf åt dess egen autoritet, här införa: acFiröken v. Schoultz, som är född vid slutet af år :4843 i Stockholm, gaf i samma stad sin första kor isert d. 5 Maj 1828, då hon lät höra sig i Ladv gårdslands kyrkan, ej långt efter den ryktbara Madame Catalanis besök i Sverge. Fröken v. 5:s 0 vanliga talang väckte genast allmänt bifall, och aon begaf sig samma år till Köpenhamn, hvarest hon i tvänne år, från Dec. 4828 till Dec. 1830, njöt undervisning a? Professor. Siboni, som hade varit lärmästare för Europas då mest frejdade sångerska, Mamsell Sonntag. Under vistelsen i Kö