Aftonbladet – 11 april 1839, sida 2

lalmanackan och statskalendern, med uteslutande rätt åt Vetenskapsakademien, hvilken staten väl kunde aflöna på annat sätt. WETT AEKEEAO RIS — Af alla företag i vårt land och vår tid, har intet varit föremål för så många tvister, som Götha Kanal. Sedan kanalen blef färdig hade man väl! haft anledning hoppas, att dess angelägenheter skulle upphöra attlängre vara ett ämne för financiella bekymmer, isynnerhet då trafiken derpå i det hela stigit med hvarje år. Men det ser ut som om ödet skulle hafva valt detta aSveriges blåa band att ständigt föda af sig nya svårigheter, numera likväl icke i och för sig sjelf, utan genom sitt appendix, Motala verkstad. Förvaltningen af denna dyrbara, och med många uppoffringar både af staten och enskilde anlagda inrättning har redan utgjort föremål för en stor mängd strider vid bolagsstämmor och i tidningsartiklar. Talrikheten af de aktieegare, hvilka hafva del i kanalen och verkstaden, lemnar också en tillräcklig förklaringsgrund, hvarföre det som angår denna inrättning följes med så mycken nyfikenhet, utom det att ett stort antal menniskors existens beror af dess förvaltning. Af denra anledning anse vi ett yttrande, som rörande hushållningen med denna verkstad blifvit i ett Direktionssammanträde afgifvet af Hr Öfvorste G. Lagerheim, i hög grad förtjent att offentliggöras. Oaktadt Hr Öfversten på sina ställen af granlagenhet tyckes hafva yttrat mindre än han kunnat, har han dock lemnat en öfversigt af verkstadens tillstånd, hvilken är i högsta grad upplysande, och lemnar en lärorik varning mot detta gränslösa utvidgningsbegär utan motsvarande tillgångar och detta system att hjelpa sig fram med nya skuldsättningar och artificiella kalkyler, hvilket är lika förderfligt i det enskilda och i det offentliga, och om det ej nu hejdas, inom två eller trenne år icke lemnar annan utväg. öfrig, än antingen affärernas totala ruin, eller nödvändigheten att åter iemrande krypa till ständerna om nåd och förbarmande medeist understöd. Med den drift och verksamhet, som i flera hänseenden utmärker bolagets nuvarande ordförande, är det verkligen smärtande att nödgas uttala detta omdöme om de hushållningsprinciper han följer; men det är det osvikliga resultatet af den bekräftelse Herr Lagerheims anförande lämnar på redan kända förhållanden, och det är da bättre att aktiegarnes uppmärksamhet så gudt först som sist derpå blifver fästad. Anförande till protokollet vid Götha Kanaldirektions allmänna sammanträde i Motala den 4 April 4839, af Öfrversten G. Lagerheim, i fråga om Motala mel:aniska Verkstad. De åtgärder, som under den sistförflutna tiden blifvit vidiagne till Motala Verkstads utvidgning, och de kostnader, som derpå blifvit nedlagda, hafva hufvudsakligen utgått från det syftemål, att sätta fabriken i tillstånd att kunna emottaga beställnin var af större omfång, eller rättare sagdt, ångmachiner af större tästkraft än dem, som kunnat åtavas i den ställning, Verkstaden varit, då besluten attades. Frän denna synpunkt hafva de af Verkstads-styrelsen biifvit framställda; och de af dessa itgirder, som hafva undergått någon speciellare granskning af Direktionens öfriga Jedanmöter, hafva rår denna synpunkt blifvit gillade, eller åtminstone, på de skäl, som Veskstadsstyrelsen för hvarje sväng framställt, ansedda oundvikliga, eller snarare, som det mig synts, betraktade som ett oundvikli;t md. Di:ektioaen har dock vid dessa besluts fatande alltid ansett, att detta oundvikliga onda skulle wafva en gräns, och rätt ofta trott sig stå mycket vära denna gräns. Hyarföre eller med hvad grunlad anledning Direktionen så trott, är, ty värr, cke nöjaktigt utredt i våra protokoller och handingar, ty vi finna ej i dem allt sedan år 1829 nåot fullständigt, eller, så till sägandes, slutförslag ippgiordt, öfver Verkstadens återstående byggnadsostaad. År 4899, i Juli månad, lät Verkets dåvaronde )rdförande uppgöra et sådant förslag. så väl öfver et, som då ännu återstod att fullborda efter 4826 ch 4828 årens planer, som öfver de byggnader, nläggningar och machinerier, hvilka derefter blifit ansedda oundvikliga för fabriken, såsom vattenammare, blåsserk, materialoch modellbodar, kohlus, mal!bod, gamla gjuteriets utvidgning och föreende med flera ugnar m. m., och hvilket förslag ned tillägg af de vanliga procenten för omkostader och oförtutsedda tillkomster uppgick till en ostnad af 59.309 R:dr, hvaraf en del under loppet får 4829 verkställdes. — Från detta förslag voro ock af de primitivt tillämnade machinerna utelutna en rördragningsmachin och vertikal borrel i i