han skall buifva en värdig efterföljare af den änuu på detta instrument oupphunne Preymayr. Hr Bervalds komposition var ock smakfull; i .synnerhet förekom ett andante, som anslog åhörarne. Hr Bocks fulländade spel på flöjten är förut så kändt, att derom icke är något nytt att säga: han höres alltid med samma nöje. — Hr A. Berwald spelade en vacker fantaisie af Lafont, egentligen ett potpourri ur Den Stumma. Kraft och eftertryck i stråken äro egenskaper, som utmärka Hr Berwalds spel, kanske framför någon annans af våra artister; en viss hårdhet är dock förenad härmed; en naturlig följd af nodvändigheten af ett ständigt arbete i orchestern, der Hr Berwalds violin alltid är den första. — Tvenne Ouverturer till Wilhelm Tell, af Rossini, och till Der Berggeist af Spohr, uppskattades båda, hvar efter sin förtjenst, samt lemnade ett intressant tillfälle till jemförelse mellan det populära och det mystiska i dessa båda kompositörers skaplynne. — Äldre Stockholmsboer erinra sig utan tvifvel ännu, att bland de samlingar, hvilka resande härstädes för 20 å 30 år tillbaka nödvän digt ansåg sig böra beskåda, för att hafva sett stadens märkvärdigheter, var den såkallade arsenalen; en rustkammare, hvarest trofeer och segertecken, som i krigen blifvit tagna frår landets fiender, fordne konungars rustningar m. m. med ett ord, det förnämsta vi ägde af detta slags nationella och historiska fornminnen, var ordnadt och uppställdt till ett vackert galleri. Denna samling bortflytttades år 4823 från huset vid Carl XHI:s torg och fördes största delen till Ulriksdahl, der den skulle förvaras i det gamla theaterhuset. Ett inventarium upprättades då, och vården af sa kerna öfverlemnades under krigskollegii öfverinseende åt Kamereraren Hr Fröling, som för denna befattning fick ett årligt arfvode af 400 Rdr Bko. Han skulle i December hvarje år ingå till kollegium med en berättelse om effekiernas tillstånd och yttra sig, huruvida några serskilda åtgärder behöfdes för deras konserverande. Sådana rapporter hafva ock blifvit ordentligen afgifne. Men icke länge sedan hörjade ett rykte sprida sig, att det skulle stå ilia till med samlingen, och detta gaf Krigs-Koliegium sistlidne sommar anledning att anbefalla en ny inventering. En sådan har nu blifvit verkställd af tvenne Kongl. Kollegii tjenstermän, och har lemnat de mest förvånande upptäckter. Icke nog med, att af de 49 rum, som finnas i det hus, i hvilket dessa fornminnen förvaras, 9 blilvit upptagna af befälet vid Aggerhus jägare, så att hela samlingen måst hopas i de trenne återstående, och, såsom det heter i berättelsen, trångt instufvas om hvarandra i alla vinklar och vrårn, så att de till en del äro upplagda i högar ofvan på hvarandra,; de finnas äfven plundrade på sina dyrbaraste tillbehör. Sålunda saknas enstor mängd ädla stenar och äkta perior på värjfästen och böglor; gullgaioner, fransar, sammet och spetsar finnas! bortskurna från sadlar ceh schabrak, m. me. nigra och 40 lansar, standarstänger, fabnstänger och 6 landtvärnsfanor borta, likaså ett). standar af ljusblått damast, kantadt med gull-! galoner och gullfransar borta, m. m., här och . aer finnes en kunglig rustning hafva endast; elt lår eller ett pistolhölster 0. s. V. Till och med de under JE 4263 upptagnal! segerbyten från Ryssarna under 4808 och: 1809 årens krig, troligen det enda, som vwij! ännu ägde i bebåll efter förlusten af Finland, :! kunna icke mer igenfinnas, En utförligare! förteckning härpå lemnas af Dagligt Allehanda, ! ur inventarii-protokollet. j Om dessa förluster uti penningevärde icke j!: kunna uppskaltas till någon utomordentlig höjd, så är det likväl icke utan sin märkvärdighet, att på en tid, då man åberopar omsorgen om : förfädrens minne och helgden af de arf delem-! nat oss såsom en mäktig bevekelsegrund, attt förmå hela nationen till penningebidrag för ett!: torns uppbyggande, finna, just på den sidan hvari2 från detta ordande ägt rum, en så fullkomlig liknöjdhet ådagalagd om vårdandet af hvad nationen ! ännu kan äga qvar i yttre minnen till vittnesbörd Y Å 1 om försvunna ärorikare dagar. Vi säga med flit liknöjdhet, ty det är gifvet, att om några af da nvscsaAmnämnda fnamn hanna stt: 2 3.