Aftonbladet – 8 april 1839, sida 1

FRANKRIKE. Ibland de berättelser, som kringlupit i de diplomatiska cirklarna i Paris rörande underhandlingarna mellan Konung Ludvig Filip å ena, och Marskalken Soult samt Hr Dupin å den andra sidan, om bildandet af en ny ministere, äro äfven följande anekdoter: Konungen skulle visat sig halft stött deröfver, att man ville hafva Passy in i ministeren, emedan det vore en menniska, soin han ej kände, hvars karakter och sätt att vara aldeles icke anstod honom, un homme roide et cassant. Soult hade härvid sökt försvara Passy såsom un homme fort respectable , qui a de vastes connatissances, des talens eminens, de tres bonnes intentions, des sentimens excellens, qui a ete tres bien avec la restauration c (en ganska aktningsvärd man, med stora kunskaper, öfverlägsna talanger, ganska goda tänkesätt och afsigter, som har stått ganska väl med restaurationen) Mais oui, Hade Ludvig Filip då fallit in, je le sais, cest Roland moins sa femme. (Jag vet, detär Roland utan fru). (Boland och Madam Roland voro tvänne personer, som spelade en märklig roll under förra revolutionen och slutligen blefvo guillotinerade. En annan dag åter då Ludvig Filip hade klagat öfver att nödgas vara i daglig beröring med sådana menniskor, som Sauzet och Passy, hvilka han ej tyckte om, säges Soult helt lugnt hafva svarat honom: ,var icke orolig öfver det, Ers Majestät, ty konseljerna skola hållas hos mig. Det försäkras, att kungen dervid hade dragit ihop läpparna mad en mulen uppsyn, utan att säga ett ord. Ännu en annan historia är, att Dupin, hvilken gerna uppträder litet kärft inför konungen, bland annat skall hafva gjort honom ganska kraftiga föreställningar öfver de dåligheter, som den afgångna ministeren tillåtit sig vid det sednaste valet. Men Hr Dupin, skall Konungen dervid bhbafva invändt, måntro Ni icke skulle hafva gjort detsamma? Non Sire?, svarade Dupin, je ne Paurais pas fait; car jamais je ne souffrirais, qwe Pon traine votre nom par la boue. (Nej, Ers Majestät, det hade jag icke gjort; ty jag skulle aildrig tillåtit, att man släpat Ert namn i smutsen. Dessa och dylika småsaker visa, i hvad förhållande konungen står till det nya kabinettet). — Uti Le Constitutionel läses följande reflexioner, som äro upplysande i afseende på ställningen för ögonblicket: Det är så mycket mera nödvändigt , att ett nytt kabinett snart kommer till stånd, som det afträdande icke försummar någonting för att bereda den efterträdande mmisteren alla möjliga olägenheter. Sålunda försäkras det, att alla resery-fonder, likasom de hemliga tillskotten för år 4839, äro uttömda. Sysslor som ännu icke blifvit lediga, äro redan på förhand bortgifna ; alla stipendier vid Universitetet äro bortgilna på två år, så att de nya ministrarne skola sakna medel att lemna några understöd. Men de skola: sannolikt vara så försigtiga , att genast vid sitt tillträde förelägga kammaren hela detta tillstånd och, om de nödgas begära en ny kredit, så skola de äga mod, att nämna de rätta orsakerna, hvarföre detta offer måste åläggas landet. Det är tid att upprycka detta giftiga förderf, som hopat sig omkring oss, och att återskänka styrelsen en annan anda och karakter, efter I hvilken alla längta.j