fanteriregemente blifvit skickadt till Nya Bruns wick, och 800 man skarpskyttar, som nys kommit från Irland till Halifax, hade fått or. dres att ofördröjligen bryta upp till det om. tvistade gebitet. Med sjelfva tvistens beskaffenhet hänger pi följande sätt tillsammans. I andra artikeln a fredstraktaten 1783 emellan England och Förenta Staterna stadgas, att gränsen emellan staten Maine och Nya Brunswick komme att bestämmas efter flodgebitens läge i dessa trakter. hvilka, då traktaten undertecknades, ännu icke voro till sin beskaffenhet kända. Afsigten med detta stadgande var, att England skulle erhålla det territorium, som väittnas af de floder, hvilka utgjuta sig i S:t Lerenzofloden, och Förenta Staterna deremot allt det land, som hörde till de floders gebit, hvilka utströmma i Fundyviken, och således i Atlantiska hafvet. En af dessa floder, S:t Johnsfloden, hvilkens lopp på den tiden ännu var föga kändt, flyter väl ut i Fundyviken, och derföre göra Amerikanerne anspråk på denwmna flods gebit; men hon gör under sitt lopp en böjning, hvilken alls icke var känd då traktaten afslöts, och genom hvilken böjning S:t Johnsfloden löper öfver ett territorium, hvilket på den tiden freden ingicks var erkändt Engelskt. Det är denna landsträcka kring Aroostookfloden (en biflod till S:t Johnsfloden) om hvilken nu tvistas, och på hvilken Nordamerikanerne göra anspråk. I freden i Ghent nämnes icke ett ord om den redan då yppade gränstvisten. Sedermera kommo de båda partierna öfverens om att hänskjuta sakens afgörande till Konungen i Holland, som delade det omtvistade gebitet i tvenne lika delar emellan de båda makterna. Men Förenta Staterna vägrade att åtnöjas med denna decision. Det omtvistade gebitet är i det hela af föga vigt för Förenta Staterna, utom må-. hända i afseende på byggnadsvirke, hvarpå det har godt förråd, men hvilken artikel börjar tryta i de östra staterna. Deremot är frågan af högsta vigt för Storbritannien, emedan det omtvistade gebitet utgör enda kommunikationsväsen emellan Nya Brunswick och Canada, och Förenta Staterna, i fall de kommo i besittning deraf, skulle kunna beherska en del af S:t Lorenzofloden och, i händelse af ett krig, sätta kommunikationen i fara emellan England och C nada.