Aftonbladet – 30 mars 1839, sida 4

Af trycket har utkommit: Tredje Samlingen af SCHLEIERMACHERS PREDIKNINGAR, Öfversatta af N. Ignell. Första Samlingen kostar h., 4: 24; Andra Saml. 4: 40; Tredje Saml.: 4: 28 Banko. I AM 3 af allmän Eklesiastik-Tidning för 4836 läses en Recension af dessa predikningar, der det bland annat heter: Såsom Philosoph, Theolog och Homilet eger Schleiermacher ett vidtfrejdadt namn. Han var en man af utmärkta själsgåfvor, bland hvilka dock hans ovanliga skarpsinnighet bör sättas i främsta rummet. Tankestyrka och tankeredighet äro företrädesvis de egenskaper, hvilka återfinnas i alla hans skrifter. På dialektikens och kritikens område står han af få upphunnen. Inom detta område ligga ock de förnämsta förtjensterna i hans vetenskapliga arbeten. Men han egde derjemte en lika varm som diup religiositet. Denna förde honom till Theologiens studium och gaf honom en hög piats bland vårt tidehvarfs sppersta predikanter. De, hvilka haft den lyckan atthöra honom. som andlig talare, skildra honom begåfvad med ovanlig förmåga att i ton och framställningssitt lämpa sig efter sit ämne, gifva klarhet äfven åt det mer svårfattlisn, onfbrutet fista och leda åhörarnes uppmärksamhet, samt genom förståndet kraftfullt och allvarligt tala til! känslan. HFarom vittna ock hans tryckta predikningar, ehuru kan hända icke i samma grad, som det lefvan.4s foredraget — Äfven i Aftonbladet, J4 46 och 47 för der 22 och 23 November 1856, hafva dessa Prediknimgar blifvit recen-serade. Der heter det: Men den hocsta och framför alla sic wmärksnde egenskapen hos dessa predikningar är den, att de äro praktiskt chrsiliga, en lefvande utgjutelse af sin författares inre, ett troget aftryck af hans högre andeliga erfarenhet. — fa han beskrvifver en chrisien, söker han inga färger eller tillsatser frän verldsliga vishetsläror, icke heller hemtar han sina bevekelsegrunder från crafven och döden, från nöden, sorgen och menskliga lidandet, för att åstailkomma ögonblickets rörelse. Återlösaren är den bild, vid hvilken han fästat sig. — Med hela sin själ fattad af den stora tanken, att Gud verkligen var i Christo, till att försona verlden med sig sjelf,, och att det icke gifves någon annan ande, än Guds ande, som, utgjuten i våra hjertan, kan ropa: Abba Käre Fader! — framställer han hvarje ord af Återlösaren såsom en outöslig källa och hans rikes härlighet och seger såsom Christendomens A och O, begynnelse och ända., FEASTS TARAS EE ORTER TT mn RR RR RK RO OR RO RR AA AA a 0 SE NR IRI RNEIEIEÖXRFBRF—XR:O—Hw———