or hade blifvit öfversvämmade. Äfven till Philalelfia hade den sträckt sina härjningar. I kongressen hade de förut nämnda förslagen af Ir Cushing gått igenom, att presidenten måtte annodas förelägga kongressen åtskilliga papper, som ade afseende på förhållanderne emellan England ch Canada. Tonen i kongressens beslut andades n icke ringa fientlighet emot England. Den bekante förre insurgentchefen i Canada, van Rensselaer, har aflidit. MEXIKO. Till och med den 6 Januari gå de sednaste tidningarne från Vera Cruz. Santa Ana hade icke, såsom de Fransyska tidningarna uppgifvit, dött af sina blessyrer, utan befann sig tvertom på bättringsvägen. (Utom ena benet hade han derjemte förlorat pekfingret på högra handen.) Han vistades på sin landtgård nära Vera Cruz, och hade der täta konferenser med Engelske ministern Packenham, hvilken åter flitigt kommunicerade med befälhafvaren för Fransyska blockad-eskadern. Man trodde, att genom Packenhams bemedling fiendtligheterna snart skulle upphöra emellan Fransmännen och Mexikanerne, och det talades till och med om, att något arrangement i den vägen redan skulle vara öfverenskommet. Amiral Baudin låg med största delen af sin eskader vid Antonio Lizardo, 40 mil från Vera Cruz, dit han begaf sig tvänne gånger i veckan på ett ångfartyg. Santa Ana förde befälet öfver de i trakten af närande stad sammandragne trupper. Under honom kommenderade general Vittoria. En uppgift i bref från NewOrleans säger, att Engelska flottan, som ankommit till Mexikanska kusten, skulle vara bestämd att understödja Englands reklamationer emot Mexiko, och i fall dessa icke vunno gehör, agera i förening med den Fransyska (?. Regeringen i Förenta Staterna, som äfven har affärer oafgjorda med Mexiko, skall hafva blifvit inbjuden att förena sig med Fransmännen till gemensamma operationer; men presidenten van Buren har visligen afböjt konjunktion af republikens interessen med någon Europeisk beherskares. SYDAMERIKA. Från Lima har man underrättelser till den 8 sistlidne December. Då Santa Cruz, i spetsen för 40,000 man, nalkades Lima, i början af November, ansågos Chilenarne och den af dem understödde presidenten Gamarras parti för rädligast att utrymma staden, och, såsom man trodde, intaga en fördelaktig position i granskapet. Den 40 November höll Santa Cruz med ungefär 40,000 man sitt intåg i Lima. Då han dagen derpå ryckte ut, för att uppsöka fienden och lemna den en afgörande drabbning, befanns att Chilenarne redan dragit sin kos, infanteriet till sjös och kavalleriet till lands, för att åter förena sig i Huacho, norr om Lima, så att kriget ej lärer komma att slutas med deras förjagande från Lima. Chileniska armeen hade mycket lidit genom sjukdomar och desertion, och bland anförarne herrskade oenighet, emedan somlige yrkade, att man borde hålla stånd och lefverera batalj, andra deremot att man borde retirera, och en tredie fraktion var för underhandlingar. — Santa Cruz hade blifvit emottagen med mycken entusiasm i Lima; besättningen på fästningen vid Limas hamn, Callao, förklarade sig genast för honom, så att förbindelsen emellan staden och hamnen nu var återtälld. Sedan Santa Cruz på detta sätt kommit i besittning af Lima, lät han genom engelske charge daffaires göra Chilenarne förlikningsforslag, hvilka voro ganska billiga, men som de dock förkastade. Han ville draga sig tillbaka öfver Desaguaderofloden. Norra och Södra Peru skulle derefter konstituera sina styrelser, som de sjelfva önskade, och afgöra, om Peru-Boliviska konfederationen skulle fortfara eller ej. Chilenarne ville icke gå in på nägot af allt detta, utan fordrade, att konfederationen emellan Peru och Bolivia genastskulle upplösas, den Boliviska armten reduceras, alla tullafgifter upphäfvas m. m. Tillika påstodo de uttryckligen, alt Chili, såsom förnämsta sjömakten vid öderhafvet, skulle få behålla hela sin flotta på krigsfot. Efter intagandet af Lima hade Santa Cruz upphäft tullen på de varor, som importerades från Chili i följd hvaraf priserna på hvete och mjöl betydligt fallit. Samma dag, som Santa Cruz inryckte i staden, hade Chileniska eskadern skolat börja blockaden af Callao, hvilken dock icke blifvit erkänd a de främmande konsulerna. Chilenarnes flotta befann sig i dåligt skick, och ett af deras fartyg hade I blifvit taget af en Peruansk kapare. or Ae nande