Aftonbladet – 1 mars 1839, sida 1

Article Image
Nr vr Ae JD CV Pr 0 Pe ven Detia drag af embetsmannasjelfständighet är för ingen del det enda, som de nuvarande valintrigerna lagt i dagen. Ibland de märkbarare bevisen derpi, är den afsatte prefekten Bruleys förfarande. Han har i en tidning låtit införa ett bref till ministern för inrikes ärenderna, hvari han förebrår denne, att han kallat honom till Paris från sin aflägsna hemort och förgäfves låtit honom i tre dagar bedja om en Jaudiens. Ian frågar, om han endast varit ditkallad, för att af hufvudstadens tidningar inhemta den öfverraskande underrättelsen, att han förlorat sitt embete? Hemma har han ingenting vetat derom. Efter fyra dagars väntan jfick han ändteligen en skrifvelse från förste sekreteraren vid inrikes departementet, hvari denne beklagar, att hans mångfaldiga göromål icke tillåbt honom emottaga honom den dag ban anmält sig, men blef tillika underrättad, att han nu stod honom till tjenst hvar dag från 42 till 2. Den höfliga tonen i denna biljeit visade, att man ville sluta fred med prefekten; men denne svarade: cMin Hr Generalsekreterare! återgilven åt privatlifvet har jag, som ni väl lärer inse, inga slags relationer med Er. Om det, genom det så sent beviljade företrädet, är er afsigt, att vinna mig medelst utsigten till något nytt embete, så misskänner ni min karakter, liksom man först misskänt mig såsom embetsman. Det är för sent, min herre. Man har spridt oro och bekymmer inom min familj, då man i hemlighet skickade mig en efterträdare, under det man ej drog i betänkande att aflägsna mig och genom en ovärdig mystifikation lockade mig tili Paris. I dag kunde jag ej besöka er, utan att ådraga mig misstankan, att jag ville låta betala mig för den lidna skymfen genom tillfredsställandet af en småaktig äregirighet. Detta var alldeles icke hvad man åsyftat. Man ville nemligen icke stöta sig med Hr Bruley, utan endast hafva honom aflägsnad från departementet, för att lemna hans efterträdare fria händer att operera på valen, hvilket B:s närvaro skulle hindrat. Moniteuren har derföre tillkännagifvit, att han ej var afsatt, utan endast kallad till Paris, emedan man ville tala med honom rörande en annan post, hvartill han var ämnad. Då han sökt ministern, hade denne just för tillfället varit i konseljen o. s. v. Messager beskyller nu det officiella bladet för uppenbar osanning, och pevisar detta genom sjelfva ordonnansen, som icke innehåller den i sådana fall annars vanliga klausulen: akallad till andra funktioner. En ibland regeringens manövrer för att verka på valen år 4837, var följande: I Bourges skulle den ministeriella Hr Gaetan de Larochefoucauld väljas. Der fanns en uppbördsman, som sjelf var valman och hade mycket inflytande på tio andre valmän. I fall han kunde stämma dem till den ministeriella kandidatens förmån, lofvade man honom, att förböja hans sportler vid uppbörden, från 3 till 4 Centimer, det vill säga från 4200 till 4600 Fr. Valet lyckades och uppbördsmannen erhöll genom en ordonnans den ofvannämnda förhöjningen. Man ser häraf, att Franska regeringen likväl håller de löften, hon i nödens stund gifver dem, som skola verka i hennes intressen, något som påstås icke vara fallet med alla regeringar. För att befordra baron Taschers val, har man till och med icke tvekat, att i officiella skrifvelser från prefekten och general-prokuratorn rekommendera honom. Det är likvål att befara, att alla dessa stämplingar kunna leda till ett resultat, alldeles motsatt det man åsyftat. Om valmännens antal meddelar Courrier Francais följande statistiska uppgifter: Detta antal tillvexer med hvarje år. Via de allmänna valen 4834 visade numerären endast 174,045 inskrifne valmän, men i November 1837 redan 198,836, och enligt de i Oktober 1838 upprättade listor, hade det ökat sig med innu 4 å 3000. Egendomens styckning tilltager också i ett vida större förhållande, än less hopande. Sådant kommer isynnerhet derff, att flere godsägare, som äro högt beskatjade, skrifva på sina söner en del af utskyllerna, för att göra dem valberättigade, hvarmot minga, hvilkas skatter gå nära till det agliga beloppet af 200 fr., använda alla beVA RT MT FJ AE a—rMMAAA oa oo oo ak

1 mars 1839, sida 1

Thumbnail