Aftonbladet – 26 februari 1839, sida 1

man hos Spanska holvet gjort försök i lika syftning, och en junta har af der varande regering blifvit förordnad, att taga frågan i öfvervägande. Ett enskildt bref från Östra Frankrike för7 j mäler, att, efter hvad derstädes allmänt tros, blifva ultra-liberale kandidater för det mesta valde till deputerade-kammaren. Regeringen använder, bland andra åtgärder, äfven den at skänker till kyrkor och skolor, för att göra 1.) sinnesstämningen gynnsam för sig, men, som Iman fruktar, utan verkan. BELGIEN. ) Monitören för d. 43 bekräftar ryktet om de prorogerade Kamrarnes sammankallande till d. 19 dennes. Det försäkras, att 60 ledamöter i Kamrarne nu skola vara beredde att lemna sitt bifall till konferensens i London arrangement i afseende på gebitet. Rörande skeppsfarten på Scheldefloden sammanstämma allas åsigter deri, att konferensens beslut i denna del träda Belgiens rättigheter allt för nära, och att således allt bör försökas för att få en ändring i stadganderne rörande farten på denna flod. På börsen i Brässel försäkrades, att Konung Leopold gifvit Hr van de Weyer befallning att underteckna konferensprotokollet, sedan han gjort allt möjligt, för att vinna en förändring i stipulationerna i afseende på Scheldefarten. I Brögge cirkulerade en pettion till Kamrarne, att foga sig efter konferensens beslut, emedan, i händelse af ett allmänt krig, Belgien skulle blifva Fransyskt, i fall Frankrike segrade, och styckadt i fall de absolutistiska makterne finge öfverhanden. Regeringen har uppköpt 2300 hästar i England och fortfar att låta upphandla dylika j hemma. Holländska regeringen har befallt flere krigsIfartygs och kanonbåtars stationerande på SchelI defloden, för att underhålla förbindelsen emellan de båda befästningar, Lillo och Liefkenshoek, hvilka Holland ännu har i sitt våld. TYSKLAND. Den kraftfulle Konung Ernst i Hannover har nu fått sina Kamrar tillsammans; men icke flere än 27 ledamöter hafva inställt sig i den andra Kammaren, så att den ej är fulltalig och således ej kan företaga några lagstiltningsarbeten. Ernst har tagit emot Ständerna med en proklamation och en skrifvelse, hvilka tillsammans fylla 97V, spalter i ett Hamburgerblad af stort format. Proklamationen handlar om de skäl, som föranlåtit honom att upphäfva 1833 års konstitution, och brefvet förklarar, att någon fråga om ett nytt grundlagsförslag ej mera kommer under Ständernas öfverläggning; 1849 års konstitution skall blifva den gällande. Då vi hunnit taga fullständig kännedom af dessa akraftfulla statshandlingar, torde vi få tillfälle att deraf meddela en och annan godbit, hvarpå de utan tvifvel hafva godt förråd. ENGLAND. Till den 49 dennes hade en af Underhusets ledamöter, Hr Villiers, annonserat en motion, i afseende på spanmilslagarne. Den gick hufvudsakligen ut derpå, att vittnen skulle få afhöras så väl inför husets skrank, som i kommitte, rörande verkningarna af spanmålslagarna och nyttan af en förändring i dessa lagar. Oaktadt oppositionen sökte förmå Lord Russell till en förklaring, på hvad sätt ministeren ämnade förhålla sig, i afsigt på denna motion, undvek han sorgfälligt att på minsta sätt yttra sig i ämnet. Ett ministerielt blad förklarar denna försigtiga återhållsamhet å Lord Johns sida deraf, att kabinettets åsigter äro delade i frågan om spanmålslagarna. Morning Chronicle uppmanar possessionatintressets representanter i Underhuset, att noga besinna, hvad de göra, innan de rösta för spanmålslagarnes bibehållande i deras nuvarande skick. Ingen tänkande och rättskaffens manc, säger denna tidning, kan blindt sätta sig emot dem, som petitionera för spanmåilslagarnes afskaffande,. Denna förmaning torde dock föga bjelvpa. I Underhuset är landtmannaintresset öfvervägande, och det är väl knappt troligt, att någonting annat, än fruktan för folkrörelser, och hvad de kunna hafva i följe med sig, förmår rycka monopolet ur åkerbruks-aristokraternes händer. Den eviga frågan om irländska municipaliteterna är äfven ämnad att i år kastas imellan Öfveroch Underhus, såsom vanligt. Lord