Aftonbladet – 25 februari 1839, sida 3

Han var icke egentligen fältherre: hans plan korsades på ett oväntadt sätt 1788; följande året upptog riksdagen och politiska anordningar I hälften af hans tid, och han kunde derunder föga uträtta; men äfven Ryssarne vunno öfver oss ingen fördel af någon betydenhet. Det var vid fyra serskilda tillfällen 8 Svenska vapnen i Finland voro olyckliga, nemligen vid Kaipias, vid Högforss, vid Svensksund 2789 och vid reträtten från Wiborg. För affären vid förstnämnda ställe blef Kaulbars ställd under krigsrätt och dömd till döden. Att den olyckliga reträtten likväl ej var följd af någon vanära, visade den ordning och ringa förlust, hvarmed den skedde, och att den å befälhafvi rens sida ej var en följd af feghet eller oskicklighet, utan af ett missöde och sinneskraftens ögonbiickliga nedstämdhet, röjer det svar Gustaf säges hafva gilvitToll, som frågade honom: Hvad skola vi göra med Kaulbars? — Vi skolan, svarade konungen, cbenåda honom, ty han kan lära mig, och ge Platen stut som en skolgosse,. Vid Högforss förlorades några kanoner, och flera fartyg på Kymmene elf måste Svenskarne sjelfve uppbränna; men reträtten var ingenting mindre än höljd af vanära. Vid Svensksund den 24 Augusti hade Ehrensvärd redan med 43 fartyg I j flera timmar kämpat mot Ryssarne, sprängt 2 af deras galerer i luften, skjutit två i sank tvänne chebequer, en bombader-galiot och 20 kanonslupar, då Aspö-eskadern lyckades upptaza försänkningarna och falla honom i ryggen. Han måste nu retirera; men det var under denna reträtt som intet Svenskt fartyg togs, utan efter det tappraste motstånd, som Major Hohenhausen, heldre än att falla i fiendens händer, sprängde sitt fartyg i luften med 450 fångne Ryssar; det var efter den, som Gustaf svarade Ehrensvärd, hvilken inträdde till honom, sägande: cErs Majestät har ej mer någon flotta, med kommendörstecknet af svärdsordens stora kors, som ban påklädde honom, och det var efter denna reträtt, som prisen af Nassau skref till Catharina: Ännu en sådan seger, och den triumferande flottan finns ej mer Vid Wiborg var förlusten. stor; men var i sjelfva verket en räddningsse-: ger och öfverändakastade för den gången beräkningarne af Gustafs yttre och inre fiender, som hoppats här tillfångataga honom och med. detsamma bemäktiga sig landet. Desse voro. nederlagen, ifall man vill kalla dem nederlag, i Finska kriget, hvilket likväl, man märke det väl, aldrig tillät Ryssarne att få fast fot på Svensk botten. 4790 års fälttåg, då Gustaf haft tid att bereda sin plan och blifvit bekant med kriget, skuile icke göra skam åt den äldste och erfarnaste fältherre. Visst är, att under alla Carl XII:s krig finnes intet med en så väl komI binerad operationsplan, och intet med mera mod och liflighet utfördt. Den konung, som efter representationen af Oden, bvars flesta repetitioner han öfvervarit, på isen i Mars månad for öfver till Finland, den 43 April öfver snö och is intog posterna Kärnakosky och Pardakosky, sof om natten under bar himmel, och vid Walkiala med värjan i hand var en bland de förste i elden och den siste derifrån: som vid Wiborg for i sin slup med kunglig flagga midtigenom Ryssarnes eld, hvilka ansågo detta för en krigslist, och dervid öfverstänktes af en bredvid honom sittande sjömans blod, bör just icke, såsom Hr K—g gör, beskylias för veklighet och feghet. En Svensk konung slutligen, som i ordets egentliga bemärkelse, kom Petersburg att darra, ty under attacken på Cronstadt skakades fönster och dörrar derstädes, och Catharina skref tredje dagen till Guvernören i Riga, grefve Browne: aFlottorna äro åter tillsammans; bed med mig till Gud, att han måtte gifva oss segren; som dref sina förtrupper will Kaiwisto, fem mil från Ryska hufvudstaden och ljagade några kossacksvärmar ända intill dess portar; som var nära att sjelf inrycka der, som bragte den Ryska makten i större våda, än hon på sekler förut varit; som tillfogade henne dei största nederlag hon lidit sedan slaget vid Narva — vid Svensksund förlorade Ryssarne 15,000 man och hela sin skärgårdsflotta, hvaraf Svenskarne togo 7000, 55 fartyg och 700 kanoner: — som ändtligen med det afslutade den oförI delaktigaste fred det ingått sedan freden vid I Pruth, ty det var den enda, hvari det ingenling vann — denne konung tyckes af en Svens förtjena något undseende, om också endast för detta. t (Forts.)