Några upplysningar om Folktalaren Stephens och de sednaste demagogiska rörelserna i England. Till Red. af Aftonbiadet! Då Mr Stephens ännu är väl bekant för många personer här i Stockholm, sedan han vistades i Sverge, och hans personliga uppträdande derjemte bar en så stor andel i de sednare politiska rörelserna i England, går undertecknad, hans broder, enligt dess nyligen gjorda och af M. H. i desstidning benäget intagna löfte, att meddela några underrättelser om denne mans offentliga handlingar, enligt säkrare uppgifter än de till en stor del ytterst vanställda, som stått att läsa i de större och endast för de rikare klasserna utgifna tidningarna. För detta ändamål är det likväl nödvändigt att kasta en kort blick på hans föregående bana. Redan år 4823 antagen till predikant inom den Wesleyanska methodistförsamlingen, vann Stephen: innan kort af konferensen, som är denna sekt: hufvudstyrelse, det förtroende, förnämligast i följe af sina ovanligt utbildade studier ide klassiska läråomsgrenarna, att han två år derefter skickades til Stockholm, för att der, i egenskap af missionär börja stiftelsen af en Engelsk-Wesleyansk kongregation eller församling. Det är bekant, inom hvilken otroligt kort tid han här lärde sig svenska språket, så att han äfven höll gudstjenster på sven. ska, bivistade af talrika åhörare. Imedlertid stod hans bälsa icke länge ut med klimatet, och har måste af denna orsak återvända till England å 2830, följd af många här förvärfvade vänners sak nad. Omedelhart efter sin återkomst, användes ha! af konferensen i flere grannlaga arbeten. Den sed naste platsen, der han för dess räkning var statio nerad, var Ashuon-under-Lyne, nära Manchester Detta satte honom på en gång uti den närmast förbindelse med de stora bomullsmanufakturdistrik terna. Han blef der ett dagligt åsyna vittne ti den tryckande behandling, som en del af hans o lyckliga landsmän, i synnerhet barnen, måste vid kännas i dessa fabriker, och öfvertygade sig me och mer om nödvändig eten af en genomgripara reform i denna gren af den allmänna hushållnin gen. Under samma tid förmåddes han af den Er gelska högkyrkans korståg år 1835 emot de skiljak tiga sekterna, äfvensom af den hastigt vexande utveck lingen af despotism inom sjelfva den Wesleyanska me thodistkorporationen, den han ännu tillhörde, att me ra omedelbart fästa sin uppmärksamhet på frågor, sor rörde religionsfriheten i hans fådernesiand. I följ häraf bevistade han ofta invånarnes folkmöter och skref och talade bland dem med outtröttlig nit öfver detta ämneHan lyckades snart att de bilda ett sällskap, hvars syftemå var kyrkans e mancipation från statens öfverherskanp. Det va här ban år 4834 höll ett så ryktbart vordet ta hvilket sedermera ansågs vara det,hyarigenom ha ådrog sig den allsmäktiga konferensens yrede oc blef suspenderad, och då detta tal var det sist . han höll som Wesleyansk prest, torde några u drag deraf icke vara misshagliga, så myeket mer som det innehåller åtskilliga rörande statens ma! öfver kyrkan öfverallt tillämpliga satser. Han u talade här öppet sitt cogillande af den verldsti; maktens rådande öfver religion och samvete wv