Aftonbladet – 20 februari 1839, sida 1

inI tion, att, i likhet med den äsigt, lorden vid j flere tillfällen yttrat, en fix bestämd tull skule träda i stället för de nuvarande vexlande tulllafgifterne? Härtill svarade ministern: aDet är licke min afsigt, alt till nämnde motion före; Islå något dylikt amendeiment; fastmera änar (Jag, så vidt jag för närvarande kan bedöma (saken, sälta mig emot den hedervärda ledan. ;lens från Wolverhampton motion, i hvadoden hö ar afseende på förhandlingar ör Husets i skrank, emedan jag icke kan uppläcka Högs : tillväch lig orsak elier antecedentia för ett så5 dant förfarande., Såsom sin enskilda äsigt Lillade ministern, att han dock, i hvad fall som I helst, ansåg år 4839: såsom cen läm plig tidpunkt att väcka frågan, hvilket icke varit förhållandet år 18534, då lord Althorp i Greysha tl f ministerens namn yttrade sig emot förändring I ) ; 1 spannmalslagarne. . Lord Melbourne hade redan förut, d. 3. i Ofverhuset proroncerat sig ännu mera bestämdt i frågan. aI afseende på min förklaring i förra sessionen — yttrade han — upprepar jag å nyo, ait om jag än icke är beredd att förbinda mig till upprätthållande af det nu varande systemet, såsom det bästa möjliga, så är jag fika litet bercdd, vare sig såsom ledamot cf regeringen celler som medlem af parlamentet, all, så vid! jag för närvarande känner sakernas ställning, förpligta mig till ett ombyte eller en förändring i lagen, sådan den för närvarande befinnes. Detta kan man åtminstone kalla rent språk. Nu återstår att se huru John Bull kommer alt bete sig, sedan han hört, att han för sin hungrande mage icke har na,gonling att vänta af ministeren. Lord Mer bourne måtte anse sig sitta bra fast i sade! igenom sin hofgunst, då han kan våga på det sättet ställa sig i opposition mot en sak, hvari j tänkesätten ned sådan styrka prononcerat sig, Isom i spanmålsfrågan. Man kan förutse, att hvad ej hittills varit cagiteradt emot spanmålslagarne, så kommer det att ske nu, sedan folket funnit, att ingen annan hjelp gilves, än alt taga saken i egna händer. I Ofverhusets session d. 7 surprenerada kolonialministern lord Glenclg deras herrligheter med den förklaring, att han upphört att vara minister. Vissa åtgärder hade blifvit vidtagna från regeringens sida, sade han, hvilka han icke kunde gilla, och han hade derföre ingifvit sin resignation, hvilken H. Maj:t äfven antagit. Han inlät sig icke i någon förklaring, hvilka de åtgärder varit, dem han ogillade, och satte sig åter på ministerbänken, dock utan att inlåta sig i något samtal med sina förra kamrater. Det har väckt mycket uppseende, att en del af lord Durhams berättelse till regeringen rörande ställningen i Canada stått tryckt i Times, innan den ännu blifvit förelagd parlamentet. Då fråga, huru detta tillgått, väcktes i Öfverhuset, visste ingen menniska att gifva besked derom.