Aftonbladet – 18 februari 1839, sida 1

UTRIKES. BELGIEN. Engelska ministören har, vid debatten i Underhuset i afseende på adressen, sökt urskulda konferensens i London tillämnade våld emot befolkningen i Luxemburg och Limburg genom det föregifvandet, att sinnesstämningen i dessa båda provinser alldeles icke vore så fientlig emot Holland, som man påstått, och att öfverhufvud Belgierne icke så lifligt deltogo i dessa båda provinsers öde, som man trott. Det kan ej vara ur vägen, att, vid sidan af dessa påståenden, höra hvad ett ministeriellt Fransyskt blad, Journal des Debats, yttrar i detta afseende. Denna tidning bör så mycket mindre misstänkas för öfverdrift i detta fall, som Fransyska kabinettet, såsom hela verlden vet, ställt sig i samma led med det Engelska, i afseende på Belgiska frågan. De från London och Briässel — heter det i nämnde tidning för den 28 Januari — erhållna privata underrättelser lyda så betänkligt, att de i högsta grad måste taga i anspråk regeringens och landets uppmärksamhet. Den 235 Januari talades i de politiska salongerna om ingenling annat än de krigsrustningar, som Engelska ministeren anordnat; på alla håll skyndar man att fylla tyghusen; vapenfabrikerne hafva fått så ansenliga beställningar, att de icke nog hastigt kunna verkställa dem. I Belgien synas sinnena vara i högsta grad bragta i jäsning, och oron vexer dag från dag genom en mängd främmande frivilliges ankomst. Det är icke mera Belgiska armdåen ensam, icke blott befolkningen i Limburg och Luxemburg, som synes hafva beslutit göra motstånd, hela Belgien rustar sig till försvar för sin nationalitet.c Vill man hafva prof på tonen i de Belgiska bladen, så se bär ett yttrande i Echo du Luzembourg: cRegeringen må vilja det eller icke: motstånd kommer att äga rum. Det skall blifva tillräckligt, för att förnimmas hos de nationer, som äro våra grannar, och att draga dem med in i striden. Det skall blifva mera motstånd än som behöfves, för att hota thronerna., I afseende på general Skrzyneckis ankomst till Belgien yttrar Courrier frangcais, att den bekante pären grefve Montalembert, som sedan längre tid tillbaka stått i brefvexling med Skrzynecki, ganska verksamt skall hafva bidragit att förskaffa Belgien understödet af hans svärd. kOm denne general — heter det i nyssnämnde blad — af egen drift kommit till Belgien, så skulle det vänliga sätt, hvarpå dervarande regering emottagit honom, blott bevisa, att hon icke vill