Article Image
Engelska mimisteriella bladet Morning Chronicle, för den 23 i förra månaden, innehåller, rörande konferensens i London beslut i Belgiska frågan, en artikel, hvilken allmänt anses hafva flutit ur lord Palmerstons penna. Vi meddela deraf början, såsom upplysande i åtskilliga punkter: aUnderhandlingarne rörande Hollands och Belgiens angelägenheter hafva först i går blifvit slutade. Konferensens ledamöter hafva samma dag aflåtit noter till hvardera af de båda ländernas sändebud, innehållande utkast till fördrag emellan Belgien och Holland, resultatet af de sedan Mars månad förlidet år plägade underhandlingar, samt de definitiva arrangementer, hvilka de 35 makterna enhälligt ansett lämpliga och rättvisa för båda parterna. Det föreslagna fördraget, i hela sin integritet, innehåller den bestämmelse, rörande gebitet, som förekommer i de 24 artiklarne, ehuru de förändringar, s.m inträffat sedan 1834, föranledt konferensen att föreslå modifikationer, hvilka icke hafva afseende på gebitet och icke kunna annat än vara fördelaktiga för Belgien. Man förnimmer, att konferensen för Nederländska sändebudet förklarat, att om Holland skulle vägra att antaga den föreslagna traktaten, men Belgien antoge den, så skulle de fem makterna hindra det förstnämnda af dessa båda länder att åter börja fiendtligheterna, men för Belgiska sändebudet, att i fall Belgien vägrar att antaga traktaten, men Holland antager den, så skola de fem makterne bevilja Holland det understöd, hvarpå detsamma i sådant fall skulle hafva förvärfvat sig ett rättmätigt anspråk. En vägran å Hollands sida att biträda det föreslagna förlikningsfördraget, skulle blott hafva den verkan att förlänga ett tryckande status quo, att åstadkomma uppskof med, men icke förebygga en uppgörelse, som efter all sanno likhet till slut blott genom betydande uppoffringar skulle kunna tillvägabringas., — Hvad osanrolikheten af Belgiens veto mot traktaten angår, förbigå vi så mycket heldre resornementerna derom, som de äro byggda på en i allo ganska löslig grund, och synas mera grundade på en konferensledamots förhoppningar, att genom pergamenter och protokoller kunna betvinga folksympatierna, än på sakernas verkliga ställning. De patriotiska föreningarne äro ganska verksamma; bland ungdomen råder ett lif och en lyftning i sinnena, som påminner om 4830. Vid hvarje representation på teatrarne i Brissel begäres och afsjunges under stor enthusiasm folksången, la Brabanconne. Studenterne vid alla universiteterna hafva aflåtit adresser till konungen och begärt att få organisera sig till en studentkorps. aUppfostrade — heter det i denna adress — under inflytande af de år 1830 eröfrade institutioner, hvilka blifvit hefästade under E. Maj:ts regering, hafva de Belgiske stus denterne likaledes med hopp och förtröstan förnummit E. Maj:ts yttrande: att våra rältigheter skulle blifva försvarade med ståndaktighet och mod. Under de allvarsamma omständigheter, i hvilka fäderneslandet befinner sig, hafva de ansett för sin pligt att visa sin tro på de stora idter, hvilka för närvarande ligga till grund för de fria folkens lif, derigenom att de offra sitt lif för dessa idters försvar.n Af det nu i tidningarna synliga konferensers i London projekt till öfverenskommelse emellan Belgien och Holland är följande det hufvudsakligaste: Den fria skeppsfart, som Wienska kongressakten stipulerar för alla Tyska floder, utsträckes till de Belgiska och Holländska vattnen. Stadganderne i afseende på skeppsfarten på Schelde och Maasfloderna äro i den nya traktaten fördelaktigare tör Belgien än i de ursprungliga 24 artiklarna. En gemensam kommission, som kommer att sammanträda i Antwerpen, skall närmare bestämma, hvad som rörer detta ämne. Den årliga ränta på Nederländska statsskulden, för hvilken Belgien kommer att ansvara, har blifvit bestämd till 3 millioner floriner, att beräknas från den 4 Januari 1839. En gemensam kommission skall i Utrecht reglera allt, som rörer utförandet af detta arrangement. Allt, hvad Belgiska förvaltningen påbjudit och förordnat i Luxemburg och den del af Limburg, som kommer att afträdas, förklaras för gällande och förbindande för konungen af Holland. Af de nu publicerade akterna finner man, bland annat, att den proposition, Belgien gjort. att hatala Anm ass aana Af ÅA milllanaa. faks

13 februari 1839, sida 1

Thumbnail